Djurens gård (Djurfarmen), av George Orwell

Så har jag då till slut läst den, klassikern.
Jag har i ärlighetens namn mest läst den just för att det är en klassiker som borde läsas. Den gav mig inte särskilt mycket men jag inser ju hur genialisk den är och hur den måste ha skrällt på sin tid.

För dig som inte känner till boken handlar det alltså om en farm där djuren bestämmer sig för att bli kvitt sina människor som alltid varit ganska hänsynslösa men nu också börjat missköta gården och djuren.
Under grisarnas kommando drivs människorna från gården och djuren arbetar nu, med gemensamma krafter, för sin egen föda. Alla djur är lika värdefulla, det är människan som är fienden och ingen får skada någon annan med fyra ben eller vingar – ”fyra ben bra, två ben dåliga”.
Grisarna deltar inte fysiskt i arbetet men planerar, leder och strukturerar. Eftersom det är dom som står för tänkandet och därmed är grunden för att gården ska fungera är det inget underligt med att de åtnjuter vissa privilegier, så som en skvätt mjölk i gröpen och ensamrätt på fruktskörden.

Farmen sticker naturligtvis i grannböndernas ögon. Djur som läser, skriver och odlar jorden haringen någonsin hört talas om. Ägaren försöker återta sin gård men misslyckas och djuren firar.
Men sakta och säkert förändras förhållandena på ”Djurens gård”. Splittring uppstår och en av grisarna drivs bort och plötsligt straffas djur med döden för förräderi. Allt mer förvandlas gården. Alla djur, utom grisarna och deras underhuggare hundarna, svälter och sliter, sliter och svälter.
Men det är ju i alla fall bättre än på människornas tid. Eller, det är det väl?

Ja, det är ju så klart då en satir över kommunismen. Den som började så fint men slutade så tragiskt och förfärligt. Även omvärldens bemötande, eller icke bemötande, av kommunismen får sig förstås en rejäl känga.
Vill du på ett pedagogiskt, snitsigt och enkelt sätt förstå kommunismens mekanismer så ska du läsa den här boken.

Jag har även under säkert tio års tid tänkt läsa Orwells ”1984” och den är nu lagd i min bokhylla i Legimus app. Den har jag lite högre förväntningar på måste jag säga.