Skrivutmaning 2010:31 - fullträff

Dagens skrivövning från
SkrivPuff:

"Skriv om att träffa rätt"

- Vänta, för fan.
Staffan väste i Anders öra.
- Ja, ja ta det lugnt, jag väntar - väste han tillbaka.
- Men sänk i så fall det jävla giväret.
- Vadå, tror du jag bara ska råka trycka av eller?
- Sånt händer faktiskt och du kan inte vara säker på vad det är som kommer.
- Schhh, käften nu.
Anders var säker på att det var en varg som var på väg genom skogen mot dom. Det sa alla hans instinkter. Men en orädd jävel som inte reagerade på deras viskande röster. Fast de hade vinden mot sig så kanske hörde han inte.
Anders hade sett den på långt håll. En böljande rörelse i den täta undervägitationen, öronen som ibland stack upp och den borstiga svansen.
Äntligen skulle han få skjuta varg. Helt, jävla underbart! De där bästarna som bara förstör. Och vilken trofé, en vargfäll framför braskaminen. Wow!
Kom den bara några meter närmre nu så skulle han se den. Han kände hur hjärtat började slå allt snabbare och glädjen pirra i kroppen.
Han kände Staffans hand på sin arm men ignorerade den totalt. Hans fokus var helt och fullt inställt på det analkande djuret.
Så, där dök huvudet fram mellan buskarna. Ja, ja, ja! En varg äntligen. Den tanken drog blixtsnabbt genom hans huvud och utan att tveka pressade han in avtryckaren.
Full träff! Ett perfekt skott rakt mellan ögonen.
- Din jävla, jävla, jävla idiot - sa Staffan sakta - den helvetes, jävla jubelidiot.
Det tog Anders några sekunder att fatta. Sen såg han. Svart nos, bred panna, men för små öron, för små tassar, för liten hela den. Och helt fel teckning.
- Men va fan...
Rop hördes genom skogen.
- Rocky! Rocky!
Anders var vit som ett lakan i ansiktet.
- Vad ska vi göra? Vi drar!
- Det gör vi inte. Staffans ögon blixtrade - din skjutgalna jävel. Var du så kåt på varg att du inte kan se skillnad på en sån och en schäfer? Nu stannar vi här och så får du stå till svars för vad du gjort.
Anders händer skakade men han försökte kontrollera dom.
- Äh, va fan, folk vet ju om att det är vargjakt. De får skylla sig själva som släper lös sina jävla hundar. Det kan väl inte jag rå för för van.
- Du är ju bara helt dum i huvet.

Skrivutmaning 2010:30 - utveckla

Dagens skrivövning från
SkrivPuff:

"Skriv om att utveckla"

De hade utvecklats succesivt, deras känslor för varandra. Visst, de tyckte om varandra i början men nu... Känslorna svallade enorma och okontrollerbara, vilda, heta, passionerade.

Det hade börjat pyra i henne den där dagen då han gav henne den där speciella blicken, mörk och glödande.
Hos honom hade det börjat när hon för första gången log på det där speciella sättet mot honom.
Ingen av dem ville att det skulle hända. De hade kämpat emot allt av alla krafter.
Om saker och ting skulle fungera fick det här inte hända. Det fick det bara inte.

Men starka känslor är omöjliga att i längden stoppa undan och gömma i sitt hjärta. Till slut bubblar det upp och då mer kraftfula än någonsin.

Och så blev det. Till slut var det tydligt för alla i deras omgivning. De här två var uppfylda av våldsamt, brinnande hat till varandra

Skrivutmaning 2010:29 - Lakan

Dagens skrivövning från
Skrivpuff:

"Skriv om lakan"

Catharina var 14 år, 14 år och huvudstupa förälskad. Sten var allt hon saknat i sitt liv - trygghet, godhet, glädje. Och så var han så snygg! Det var svårt för henne att fatta att han ville ha en sådan som henne. Liten och spinkig, helt utan kurvor och med minimala bröst. En alkoholist till pappa och ett hem som mest liknade en soptipp. Dessutom var hon faktiskt rätt kknäpp om hon fick säga det själv. Men han ville ha henne och han älskade henne verkligen. Det visade han med all önskvärd tydlighet.

Sten var ett par år äldre än Catharina och han bodde tillsammans med sin mamma i ett av stadens mest välordnade områden.
Hans mamma var en underbar människa. Catharina älskade henne nästan lika mycket som hon älskade Sten. Hennes egen mamma dog när Catharina var 5 år och hon sträckte sig mot denna kvinnas moderlighet som blomman mot solen.
Stens mamma var en riktig mamma. En sådan som hade förkläde, bakade bullar och lindade upp håret på papiljotter.
I köket hängde blårutiga gardiner i fönstret där det också stod blomkrukor. På det runda köksbordet låg en blommig vaxduk och det pryddes alltid av en vas med blommor av olika slag. Köket doftade altid av mat och bakning och av något sött.
Catharina kunde sitta hur länge som helst vid Stens mammas köksbord och baa njuta av känslan av att vara hemma. För det här var verkligen ett hem, ett riktigt hem. Så främmande från hennes eget.

Ändå försökte Catharina att inte vara där allt för mycket. Hon ville inte tränga sig på, vara till besvär. Ibland kände hon sig till och med för smutsig för att kliva in i det skinande rena huset. Då kunde hon känna sig som den enda smutsfläcken i en annars perfekt värld.

Men det hände att hon stannade över natten. Då fick hon krypa ner mellan vita, manglade spetslakan som doftade ljuvligt. Det var inte påslakan utan sådana där filten låg ovanpå och lakanet veks över.

Den här kvällen var Catharina riktigt förkyld. Halsen var svullen och näsan var alldeles igentäppt. Hon hade försökte övertyga Stens mamma att hon skulle gå hem men det kom inte på fråga. Hon blev nedbäddad i den mjuka sängen mellan de svala lakanen och Stens mamma kom med ångande honungsvatten. Sten själv kom med en påse smågodis.
Sedan låg de där tillsammans i sängen, åt godis, pratade och njöt av varandras närhet.
Innan Catharina slumrade in med Stens arm omkring midjan tänkte hon att hon måste vara den absolut lyckligaste personen i världen.

Catharina drömde. Hon drömde att hon var på en fin middag. Överallt omkring henne satt gäster i fina kläder. Stiarinljusen glittrade i kristallglasen och bordsduken lyste bländande vit mot henne. Då kände hon att hon måste snyta sig. Snoret började rinna ur hennes näsa. Hon försökte dra in det men det gick inte. Hon såg sig desperat omkring efter en servett men hittade ingen. Hon kände i sina fickor men ingen näsduk hade hon på sig. Snoret rann och rann och till slut, helt desperat, tog hon tag i bordsduken och drog den till näsan...

Hon vaknade av sina egna kraftiga snytningar. Lättnad fyllde henne, det var bara en drömm.
Hon satt upprätt i sängen och snöt sig av ala krafter.
Men vad snöt hon sig i...?
Hon tittade.
Gröngult snor i vita, manglade spetslakan...

------------------------------------
(Berättelsen är baserad på en verklig historia, dock inte min egen...)

Sista bokcirkelträffen

I tisdags var vår sista bokcirkelträff.
Vi har hembjudna till en av deltagarna i gruppen och hon hade gjort underbara pajer och så en helt grym kaka till efterätt. Mycket trevligt!

Så diskuterade vi vårt sista resmål och läsupplevlese -
Beatlesmanifestet.

Som vanligt tyckte vi olika om boken men jag tycker att vi har en förmåga att tillsammans plocka fram och visa på de kvaliteer boken har. Det är ju det som är så roligt med bokcirklar, att vi kan belysa boken från olika håll och hjälpa varandra att upptäcka nya saker.

Det har varit ett roligt litet projekt och jag längtar nu efter att starta en ny cirkel. NÄsta gång ska det vara under förutsättning att den kan hålla på under en längre tid.
Jag tänker mig också att man någon gång per termin kan göra någon bokrelaterad grej - åka på en författarkväll, resa i någon författare eller bokkaraktärs fotspår, gå guidade turer (t ex har vi sådana i Moa martinssons fotspår här i Nkpg).

På vägenb hem i tisdags spånade J och jag på en annan variant - en bokcirkel där man riktar in sig på ett visst land, läser ett antal böcker därifrån för att sedan resa dit tillsammans. Det vore fantastiskt roligt tycker jag. Hoppas tillfälle att förverkliga det uppstår!

Tematriuo - s och snö

Tre böcker om vinterkyla vill
Lyran
att vi ska lista den här veckan.

* Vi lever (Alive) av Piers Paul Read har jag haft med en annan gång i en tematrio men den måste ju bara med den här gången också. Ett flygplan störtar i Anderna och ingen räddning dyker upp. I snö och bitande kyla, utan vinterkläder och med extremt lite att äta måste människorna försöka överleva. Och till slut, nöden har ingen lag...
En oerhört stark berättelse om en verklig och fruktansvärd händelse.

* Skriet från vildmarken
av Jack London är en klassiker. Här får vi följa hunden Buck som tas från sitt varma trygga liv till ett liv som draghund. En berättelse som gått rakt in i mitt hjärta och som fick mig att gråta hejdlöst.
(Finns som ljudbok.)

* Himalaya av Nicholas Luard är en roman om en flicka som kommer bort från sin pappa (som är nån sorts forskare om jag inte missminner mig) i Himalaya. Där träffar hon på varelserna vars spår gett upphov till ryckten om snömannen. Ett människoliknande folk som lever som jägare och samlare. NÅgon sorts kvarleva av dom vi var en gång i urtiden.
Lite fånig på sina ställen men en god historia och underhållande läsning.
Det är inte vinter hela tiden men ganska mycket.

Snabba cash av Jens Lapidus

En berättelse om stockholms undre värld och toppskikt och hur dessa skillda världar förenas. Knark, prostitution, våld, mord, hämd, hat, pengar och lite kärlek är ingredienserna.

Jag har länge funderat på att läsa den här boken. Egentligen inte min grej men tycker det är roligt som omväxling ibland.

Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till Snabba cash. Språket är inte särskilt estetiskt utan rakt, rätt vardagligt och förstås ofta grovt, precis som sig bör med en sån här roman. Boken berör mig inte heller särskilt mycket. Det klart at jag blir illa berörd av allt elände men det finns ingen att på allvar sympatisera med. Ingen att heja på. Alla är skurkar och förbrytare och även om de kan visa vissa känslor och en del mänsklighet så är de ändå beredda att offra de som "betyder något" för dom.
Så, med andra ord har jag inte kännt mig särskilt engagerad i min läsning. Det är ingen svårläst bok så det har gått fort och har bitvis varit riktigt spännande men ingen känslomässigt engagemang från mig.

Det känns mest som om jag läst boken i studiesyfte. Jag har fått inblick i en värld vitt skiljd från min egen och mött människor med värderingar långt, långt från mina egna. Men jag har inte mött dessa människor på riktigt, inte kommit dom under skinnet.
Och ni som följer min blogg vet vad jag tycker om såna böcker - de kan vara fult läsvärda men lämnar inte mycket kvar hos mig.

Ändå väcker den här boken naturligtvis tankar och jag skrämms över hur lite jag vet om den svenska undre världen. Det är svårt att förstå att allt det här existerar på riktigt. Jag är så väldigt skyddad i mitt varma, ombonade liv.

Snabba cash är ju nu filmaktuell. Jag ska nog inte se filmen. Om man inte kommer åt karaktärerna tillräckligt i boken lär man inte göra det på film.

Uppläsare är Morgan Alling och han gör det ok. Hans snälla röst har inte riktigt så mycket attityd för att göra texten rättvisa, men å andra sidan blir det väldgit lättlyssnat.

Trollvinter av Tove Jansson

Jag älskar barnböcker och tycker mycket om att varava min "vuxenläsning" med en barnbok då och då.
Den här gången fick det bli Tove Janssons "Trollvinter". En bok jag läst tidigare både som barn och vuxen.

I oktober går muminfamiljen i ide och vaknar inte förns i april. Men denna vinter träffar en månstråle mumintrollet i ansiktet och han vaknar. Alldeles ensam och rädd i det mörka muminhuset med sin familj sovande och okontaktbar.
Och för försa gången någonsin får ett mumintroll uppleva vintern, snön, isen. oOch för första gången får ett mumintroll möta vinterns varelser och vårens ankomst.

I tematrion före jul skrev jag om den här boken att mumin också fick uppleva sin första jul men det hade jag helt fått om bakfoten. Jag måste ha blandat ihop det med en annan bok. Ingen jul är med eftersom trollet vaknar strax efter nyår.
Det här var alltså en perfekt liten bok att läsa nu när världen är täckt av snö och längtan efter vår och sommar börjar värka inuti.

Tove Jansson är så bra och hennes karaktärer så fina och ofta lätta att identifiera sig med.
I den här boken har Toticki en framträdande roll och jag tycker verkligen om henne. Hon är så klok. Här är ett favoritcitat: "Allting är så osäkert och det är just det som lugnar mig."

Mark Levengood är uppläsare och han gör det just så som böckerna om mumindalen ska framföras.

Tips - Veronica säljer sina pyssel- och kokböcker

Min vän Veronica har gjort en utrensning bland sina pyssel- och kokböcker och de finns nu till allmän beskådan och försäljning på henens blogg.
Kika in om du är intresserad!

Tematrio - Ondska

Ondska är ämnet för veckans
Tematrio.

* Carrie av Steephen King
En sorglig och hemsk historia om en flicka som har en väldigt konstig och förfärlig mamma och som blir skoningslöst mobbad i skolan.
Carrie upptäöcker att hon har en sorts "gåva" och till slut föder ondska ondska.

* Parfymen av Patrick Süskind, en historia som på et annorlunda sätt behandlar begreppet ondska.

* Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren är en berättelse som lite gran påminner om Parfymen. En mycket speciell pojke som föds utan kärlek och som har ett förstärkt sinne. Men trots onskan pojken/mannen i den här boken utsätts för så utvecklas han åt ett helt annat håll än huvudpersonen i den föregående.
En smärtsam, ful och vacker historia.

En förtjusande man - Keys bästa hittills!

Wow, wow, wow! Jag har just läst ut "En förtjusande man" av Marian Keyes. Hon är helt enkelt grym!
Som aldrig förr förenar hon humor, kärlek, glamor, små vardagsinsidenter, mörker, tragik, sorg och hemskheter.
En man som på ett förfärligt sätt binder samman flera kvinnor. Varje kvinna har sin historia men i centrum står samme man...
Jag hade inte så stora förväntningar på "En förtjusande man" eftersom jag hört lite olika meningar om den - att den inte är som hennes tidigare böcker, at den inte är så bra, att den är för lång osv. Att inte ha så höga förväntningar på en bok är den bästa ingången när man börjar läsa. Men det hade inte behövts i det här fallet. Boken är underbar och Keys har gjort det bättre än någonsin.
Nu har jag inte läst allt av henne, om äen en hel del, men av allt jag läst är det här den helt klart bästa romanen.
Jag har bara läst och läst och läst och läst, helt uppslukad enda till slutet.

Underbara Rachel Mohlin är som vanligt uppläsare.

Kastlös av Mulk Raj Anand

Bakha är gatsoparens son och latrintömmare. Han tillhör alltså de lägst stående människorna i Indien. han är kastlös, oren, oberörbar.
Under en dag får vi följa Bakha. Vi får uppleva Indien genom honom. Vi får känna latrinens stank, basarens dofter, solen om dagen, kylan på natten. Vi får se alla färgranna klädedräkter, gatornas smuts, templets storslagenhet, slummens missär genom hans ögon. Vi får höra stadens alla ljud genom hans öron.
Vi får uppleva hur det är att vara kastlös. Hur det är att inte kunna hämta upp vatten ur brunnen själv eftersom den då skulle bli orenad, utan måste vänta på att någon vänlig själ i högre kast ska förbarma sig och fylla på ens vattenkanna. Hur det är att behöva ropa "oren, oren" på gatorna så ingen ska råka röra vid en och bli oren. Hur det är att vara kastlös när man ska handla och måste lägga pengarna på en planka vid försäljarens fötter så att han/hon kan hälla vatten på slantarna för att inte orenas. Hur det är att stå nedanför någons hus och tigga mat efter utfört dagsverke. Man kan inte gå up på trappan för då orenar man huset utan man måste ropa och hoppas på att någon hör och kommer ner med några rester.

Den här dagen får Bakha uppleva otroligt många obehagligheter men också en del fina saker och vi får följa med i han starka och skiftande känsloliv.
Bakha är en stark man med starka känslor men också högst medveten om sin fasansfullt låga ställning och gör därför allt för att ödmjuka sig, visa respekt och tacksamhet mot allt och alla omkring sig.

En stark berättelse som ibland blir lite mycket. Det känns som om författaren försöker fånga in de kastlösas alla känslor och upplevelser i en enda person under en enda dag.
Men lärorikt är det.
Boken är skriven på 1920-talet och på vissa sätt kanske förutsättningarna har förändrats något. Jag vet faktiskt inte.
Men i t ex "De små tingens gud" verkar de "oberörbara" ändå inte rktigt vara oberörbara. Mycket lågt stående och emd mycket lite värde, ja visst, men de verkar inte anses som orena längre. Eller kanske beror det på att bokens karaktärer inte är så ortodoxa.

Något som också finns med i "Kastlös" som i de flesta av de böcker jag läst av indiska författare finns dyrkan av de vita och deras seder och bruk.
Trots de vitas och västs förtryck är betrkatas de av många indier (i dessa böcker) som något förmer än de flesta av de högsta i Indien.
Vad är det som gör att dessa människor börjar förakta och ta avstånd från sitt eget arv, sin egen kultur och sina egna seder till förmån för västvärlden?
Jag har svårt att förstå det.
Men i Bakhas fall tror jag att det handlar om längtan efter att vara mänsklig i andra människors ögon. Visst är han fåfäng och larvig med sina engelska kläder som han går oh sover i men det handlar nog inte om kläderna. Det handlar om att de vita inte skäller på honom om han kommer för nära. De kan behandla honom som skit men de skriker inte "oren, oren" åt honom
Därför är hans högsta dröm att få tömma de engelska soldaternas nattkärl.

(Finns inte som ljudbok.)

Beatlesmanifestet av Einar Mar Gudmundsson

Det här är en lättläst och underhållande bok om hur det var att vara tonåring i 1960-talets Reykjavik.
Johan, som är bokens huvudperson och berättare, är en rätt vanlig tonårskille med rätt vanliga tonårsfunderingar.
Boken är fylld av skrönor och är rätt gullig och naiv rakt igenom.
Att vara tonåring på den tiden i den staden verkar ha varit ganska trevligt. Visst led man av tonårens vanliga våndor och visst fanns även där missär men klimatet verkar inte ha varit särskilt hårt ändå. Inte i jämförelse...
Förmodligen är tonåringarna i dagens Reykjavik inte lika naiva och avskärmade från resten av världen.
Det är lättsam, rolig och charmig läsning som berättar om livets ljusa och livets svåra och livets vardag, mitt emellan barn och vuxen.

Det är ganska befriande att detta inte är en skildring av en missanpassad tonåring. Eller en tonåring som har alkoholister till föräldrar eller som utsätts för misshandel coh övergrepp. Inte heller är han mobbad, deprimerad eller har ätstörningar. Det är helt enkelt en vanlig kille. Vare sig populär eller lägst i rang. Det är trevligt som omväxling tycker jag.

Vill du ha en rolig och okomplicerad bok som inte kräver så mycket av dig så är det här ett bra tips.

Det var väldigt kul att få visstas i Reykjavik också.
Det här är den sista boken vi läser i bokcirkeln och det känns som ett bra slut.
Egentligen skulle vi ha läst Universusm änglar av samma författare men eftersom den helt plötsligt inte fanns kvar på Bokus fick det bli denna.
Efter att ha läst Beatlesmanifestet är jag nu vädlgit sugen på att läsa även Universums änglar. Det är en helt annan historia och jag är mycket nyfiken på den.

(Beatlesmanifestet finns inte som ljudbok.)

Tematrio - bladvändare

Den här veckan vill
Lyran
ha tips på riktiga bladvändare.
Verkligen en utmaning för mig eftersom Lyran och jag har ganska olika smak vad det gäller böcker.
Ofta är det så att de böcker hon verkligen gillar tycker jag är ok men gör mig inte överväldigad.
De böcker som jag riktigt uppskattar är ofta sådant hon inte ens läser.
Men, det finns en del böcker som vi båda gillar. T ex Parfymen av Patrick Süskind som hon själv har med i veckans trio. Det är en riktig höjdare!

Så, här kommer ett försök Lyran:

* Rövarna i Skuleskogen är en otrolig bok skriven av Kerstin Ekman. Den återkommer ganska ofta i mina tankar.
Vi får uppleva 500 år av Sveriges historia genom varelsen Skord. Vi möter honom när han inte är mycket mer än ett djur. Sedan får vi följa honom genom hans långa utveckling från omedvetenhet till vaknande, till att bli en sorts mänsklig personlighet som måste anpassa sig til tiden och historiens växlingar.
En riktigt fängslande berättelse som jag nu blir väldigt sugen på att läsa om.

* Kafka på stranden av Haruki Murakami har jag nog redan nämnt i någon trio tidigare. men den är ju bara sååååå bra!
Nu vet jag ju att Lyran har Murakami där någonstans i bokhögen så ta nu och plocka fram honom. Jag är nyfiken på om vår smak går samman eller isär när det gäller den här författaren.

* Så måste jag bara ha med
Vindens skugga
av Carlos Ruiz Zafón. Jag vet att jag tjatat en del om den här boken men är det en bladvändartrio så är det.
Den här boken innehåller allt stor spänning, mystik, böcker, kärlek, vänskap, mod, ljus, mörker, ett riktigt fint språk, underbara karkatärer och lite lagom djup.
Detta är mitt hetaste bladvändartips!

Bågens mästare

Av Con Igulden

Andra delen i Igulden serie Erövraren.
Djingis är nu en fullvuxen man. Han har lyckats samla all mongolstammar under sig och de svär honom trohet och underkastelse. Han är nu khan inte över en mängd stammar utan över en enda mongolisk nation.
Målet är nu att hamnas århundraden av förtryck och utnytjande och den gigantiska hären vänder sig mot det kinesiska väldet.

Jag kan inte låta bli att totalfängslas av såna här böcker.
Jag förstår det inte. Vad är det som gör att jag så spänt och upphetsat ger mig hän åt kriget, människoslakten, blodet och segrarna, samtidigt som jag hatar vår tids krig och elände.
Argumentet att krigen var mer renhåriga förr fungerar absolut inte. Det var samma elände då som nu. Kvinnor våldtogs, barn mördades, gårdar, byar och städer brändes (nutidens bombning). Människor tvingades in i strid utan att bli tillfrågade om det var det de ville. Små pojkar fick redan från födseln veta att de var födda till att kriga.
Näej, krigen var inte mildare, ärligare eller mer renhåriga förr.

Ändå är såna här böcker så vansinnigt spännande. Jag fascineras av krigslist, strategier, erövringar som verkar omöjliga och krigets karaktär och vad det gör med människor.

Jag vet att jag inte skulle njuta av den här sortens berättelse om det var ett nutidskrig som skildrades. Som det nu är kan jag gömma mig bakom att det här hände för århundraden sedan. Det är inte riktigt verkligt och kunde lika gärna springa ur någons fantasi.

Tidigare har jag läst Iguldens serie om kejsar Ceasar och böckerna följer samma mönster.
Jag är mer förtjust i bok 1 i båda de här serierna.
Trots att jag som sagt fängslas av berättelsen om krig så föredrar jag skildringarna av erövrarnas barn- och ungdomstid.
Även jag blir trött på det eviga dödandet.

De första böckerna tar fram mycket mer av mänskligheten, kärleken och värmen. När erövrarna växer upp blir de hårda och tvingas in i en omänsklig, obarmhärtig ledarroll som krävs för att skapa ett imperium. Krigen och bristen på att nå innanför skinnet på huvudpersonerna gör det hela lite enformigt.
Dock inte tillräckligt för att jag ska sluta följa serien. Jag vill veta hur det går. Eller hur det går vet jag ju men hur det hela gick till. Vad blev mongolväldets fall?

Det är förstås en del av min glädje i att läsa sådana här böcker. Historia har jag alltid gillat och att få del i historien i romanform är ultimat. Då förstås avhängit att man är lite kritisk och har med författarens fantasi och inlevelseförmåga i tanken.
Särskilt som böckerna skrivs från ett västerländskt perspektiv.

Seriens första bok heter Stäppens krigare.
Uppläsare är Torsten Wahlund.

Ljudboksbytardag på min blogg - vad tror ni om det?

Jag har länge funderat på någon form av ljudboksaktivitet här på min blogg.
Det finns ju så mycket sånt roligt när det gäller pocket men inget som involverar ljudböcker.
Nu är ju ljudböcker rätt dyrt så ett vanligt bokbyte funkar inte så jättebra tänker jag.
Men nu har jag kommit på något som skulle fungera - en ljudboksbytardag!

Ljudböcker ges ut i ganska små upplagor och tar slut i handlen ganska fort. Sedan är det inte jättelätt att få tag på ex man saknar.

Det är ju också så att ljudböcker kostar att köpa och det händer att man gör ett dåligt köp.
Det är trist att ha en så dyr bok stående i hyllan och veta att man inte kommer läsa den igen.

Så, jag tänker att vi ska byta med varandra. På så vis kan vi få tag på ljudböcker vi saknar och bli av med såna som bara står och samlar damm.

Jag är inte helt klar med alla detaljer än men tänker att jag inte ska lägga ner mer tankemöda på det hela om det inte finns några som vill hänga på.

Så nu undrar jag, är det någon som skulle tycka det här vore kul och bra och som skulle vilja delta?
Berätta i så fall det här i en kommentar samt skriv och berätta om ljudboksbytardagen på din blogg så att fler får reda på det.
Det går naturligtvis också bra att vara med även om man inte har en blogg men tipsa då ljudboksläsande vänner och bekanta.
Det här hänger nämligen på att vi blir några stycken som deltar som ni nog förstår.

Nej, inga fler "mörka tornet" på ljudbok, vilken besvikelse!

I somras började jag läsa serien om "det mörka tornet" av Steephen King.
Jag slukade de fyra första böckerna under sommaren men sen var det stopp. Resten var ännu inte utgivna som ljudbok.
Så jag tänkte att jag skulle vänta tills de kom...

Nu ett halvår senare har fortfarande inte femte delen dykt upp och jag börjar ana oråd.
Jag mejlar utgivarna - Bra böcker - och frågar om och när nästa del kommer.
Inget svar. Dålig stil.
Men så googlar jag på Vargarna i Calla + ljudbok och hamnar förstås hos allvetande Wikipedia.
Där står att läsa att Bra böcker inte planerar att ge ut fler av Mörka tornet på ljudbok av ekonomiska skäl.
Fy, fy Bra böcker!
Nu behöver ju inte Wikipedia vara 100% tillförlitlig men det ser helt klart mörkt ut.

Det är inte första gånen förlag ger ut halva serier på ljudbok. Det gör mig otroligt irriterad och besviken.
Liftarens guide är ett exempel. Där finns de tre första delarna men inte resten.

Men hur tänker de?
Man måste väl redan vid första, eller åtminstone andra, boken upptäcka att böckerna inte säljer tillräckligt. Eller? Har man gett ut fyra delar i en serie på sju kan man väl lika gärna ge ut resten. Eller?
Om folk har köpt alla fyra första delarna är det knappast troligt att de inte skulle köpa resten.
Serien ökar dessutom betydligt mer i värde om alla delar finns.
Som det är nu kan jag tänka mig att folk drar sig för att köpa böcker ur en okomplett serie.

Det här känns riktigt trist men vad kan jag göra åt saken mer än att beklaga mig?
Jag får helt enkelt låna resterande delar på talbok istället.
*Morr*

Julklappsrapport - bättre sent än aldrig

Jag måste förstås också berätta vilka bokklappar som fanns under granen. Har inte kommit till skott förns nu men håll till godo.

Själv fick jag inte så många böcker i julklapp. De mesta klapparna till oss var
husrelaterat
vilket verkligen uppskattades.
Men två ljudböcker fick jag:
Caipirinha med döden
av min svärmor och Prostens barnbarn (som jag verkligen älskar och nära nog slitit ut på kasett) av
syster min.
På jobbet låg till min stora, glada överraskning et presentkort på akademibokhandlen.
Tack kära jobbet!
Det ska jag spara till bokrean.

Från mig och sambon fanns dessto fler böcker.
Till min pappa hade jag köpt Bågens mästare av Con Igulden. Vi har båda läst första delen i serien - Stäppens krigare - men inte kommit oss för att ta oss ann fortsättningen trots den ohyggliga spänningen. Men nu fick han den och själv är jag mitt upp i den.

Mamma fick två böcker av mig - Korsordlexikon 6:e upplagan samt
De små tingens gud.
Glad blev hon. Korsordslexikon har hon önskat sig i många år utan att det riktigt har uppmärksammats.

Syster är väldigt intresserad av örtterapi så till henne köpte jag Gröna apoteket : att bruka och bereda terapeutiska örter, av Marie-Louise Eklöf.
Vi hittade också en helt underbar utgåva med Shakespears samlade verk. En enorm bok med verkligen allt han gjort samlat.
Egentligen var vi klara med alla julklappar till henne men den här gick inte at motstå då teater och skrivande är hennes stora grej.

Till sin mamma köpte J en väldans intressant bok - Barbarerna : romarrikets historia ur de erövrade folkens perspektiv, av Terry Jones och Alan Ereira. Den skulle jag verkligen vilja läsa.

Så till slut fick förstås sambon en bok av mig, nämligen Det mörka tornet i serieform.
Jag blev tipsad om den här boken för länge sen och insåg att den här måste bara älsklingen ha, han som är så into Mörka tornet.
Boken heter "Revolvermannens berättelse" och utgår från Steephen Kings romanfigur Roland och hans värld. Illustratörer är Jae Lee och Richard Isanove .

Jag känner mig riktigt nöjd med julens böcker. Jag älskar att je bort litteratur i present och att jag själv inte fick så väldigt mycket gör inget. Det är inte så lätt att köpa böcker till mig då jag oftast införskaffar det jag vill ha själv.

Hoppas ni har det fint och att ni inte fyrser näsorna av er.
Själv hade jag tänkt ta en ridtur men jag tror tusan det är för kallt till och med för mig...

Tematrio - familj

2010 års första
tematrio
handlar om släkt och familj.

* De små tingens gud av Arundhati Roy är en hemsk, vacker och fantastisk släktberättelse som ni kan läsa mer om om ni kllickar
här.

* Kerstin Ekmans serie Vargskinnet har jag bara läst första delen av - Guds barmhärtighet. Det är en helt underbar berättelse som jag inte riktigt förstår varför jag inte läst fortsättningen på. Eller jo, det är för att jag har den första som ljudbok och vill även få tag på de två återstående delarna. De finns men är slut i handeln. Jag håller utkik på tradera.
Hur som helst, i den första boken får vi möta en ung kvinna som flyttar efter sin fästman till Lappland där han har börjat arbeta som präst. Bara det att fästmannen inte verkar så nöjd över detta. Istället träffar hon en samisk man som hon förälskar sig i. De gifter sig och utifrån detta par sprider berättelsen sina färger.
Jag har läst boken flera gånger och längtar efter mera!

* Marianne Fredrikssons släktsaga som börjar med Evas bok läste jag för länge sen. Den bygger på och utgår ifrån det bibliska paret Adam och Eva och detta är Fredrikssons fantastiska tolkning av vad som hände då i begynnelsen.
Jag har Evas bok liggande hemma som ljudbok, väntandes bredvid sängen.
En omläsning jag grymt mycket ser fram emot!

Caipirinha med döden

Av Maria Ernestam

Efter en kväll då Ericas välordnade liv vänts upp och ned ringer Döden på dörren.
Det är inget bildspråk (som jag först själv trodde) utan det är Döden i egen hög person, med kåpa och lie och allt. Dock en rätt modern variant med bärbar dator.
Döden kliver alltså in i Ericas liv och det blir allt mer märkligt, förvirrat och kaosartat.

En konstig bok. Inte konstig som i djup, svår och surrialistisk. Nej då, den är både lättläst och underhållande och jag tror nog den skulle kategoriseras som chicklitt. Men den är konstig och under hela läsningen har jag ett eller ett par ögonbryn höjda. Jag förstår inte vad författaren vill eller menar. Är det hennes egen bild av livet, döden, gud och existensen, eller vad är det frågan om? FInns det något mer b akom eller är det bara ett hopkok av all världens tro för att visa att all religion är samma skrot och korn.
Men slutet reder upp alltihop.
En bok om dagen
skriver något i stil med att slutet vänder upp och ned på allt men jag tycker tvärt om. Det rätar ut frågetecken och gör boken från att vara ok till riktigt läsvärd.

Lite klarnar det också när jag läser om vad Ernestam skriver om sig själv på
sin hemsida:
"Ibland låter jag mina fiktiva personer göra saker som jag inte skulle göra, bara för att få reda på hur det känns."
De orden förklarar de där jätteknäppa grejerna huvudpersonen i den här boken gör.

Jag tror också att man ska vara medveten om att boken handlar om en vanlig person liksom och utifrån hennes perspektiv. Eller i ett efteråtperspektiv.
Jag lurades av hennes välordnade, ordentliga liv och hennes rätt så intelligenta och medvetna resonerande. Jag tror att jag kanske identifierade henne och författaren med varandra på ett sätt som inte var meningen. Erica är inte Maria Ernestam.
Kanske identifierad jag henne med mig själv. När hon inte betedde sig som jag tyckte att hon borde blev jag frustrerad.

Med de här sakerna i bakhuvudet - bokens upplösning, Ernestams ord om sig själv, och en annan bild av huvudpersonen Erica - tror jag en omläsning av Caipirinha med döden skulle ge mer än första läsningen.

Uppläsaren Eva RÖse tycker jag är sådär. Hon har en fin och klar stämma men lägger in en ton i tolkningen av Ericas röst som jag ofta störde mig på under lyssnandet. Det låter liksom lite tonårsaktigt och det här handlar trots allt om en kvinna i 37-årsåldern.

Sammanfattning av läsåret 2009

Hej på er och god fortsättning på det nya läs- och skrivåret!

Även jag ska nu göra en sammanfattning av läsåret 2009 som ingen behöver läsa men som är roligt att ha fått gjort. Det är faktiskt givande att få en överblick av vad man läst.

Totalt har jag läst 56 böcker - alltså i snitt ungefär en bok i veckan vilket verkar vara vad jag klarar av. Jag har ingen strävan efter att läsa mer än så under detta år.

Däremot vill jag gärna försöka läsa något mindre av svenskat och anglosaxiska författare. När jag gick igenom vad jag läst upptäckte jag nämligen att jag inte varit så bra på detta som jag trodde.
Under 2009 har jag läst 16 anglosaxiska, 4 asiatiska (1 japansk, 1 palestinsk samt 2 indiska), 20 västeuropeiska (varav 15 svenska), 2 östeuropeiska, 1 ociansk (Nya Zeland), 2 Afrikanska (Somalia och Nigeria) samt 2 sydamerikanska (Chile och Guadalope) författare. Alltså 16 författare som inte är svenska elelr anglosaxiska vilket är ungefär en tredjedel av alla författare jag läst.
Att det ändå blivit så pass många är till stor del
Lyrans
förtjänst med hennes jordenruntresa som jag följt med på.
Det är också tack vare henne som jag fick idén att starta en liknande cirkel irl vilket också bidragit något till vidgade vyer.

Målet det här året är att minska ner de svenska och anglosaxiska författarna till hälften av alla författare jag kommer läsa.
Det borde jag klara av. Särskilt med tanke på min föresats att minska ljudboksinköpen och öka talbokslånandet.

Av de 47 författare jag läst har 23 varit kvinnor. Det är bra tycker jag. Jag har inte strävat efter någon jämn könsfördelning utan så har det bara blivit. Känns skönt att jag inte verkar ha någon naturlig dragning åt något håll direkt. Jag läser det jag gillar och lyckligtvis verkar män och kvinnor vara lika goda författare i min värld. Härligt!

Nu kommer här den där långa, trista uppräkningen av alla böcker jag läst under året.
Jag orkar inte länka varenda bok men om någon är intresserad av att läsa vad jag skrivit om någon bok så är det bara att skriva in titeln i sökfältet och klicka på knappen "sök i den här bloggen" så dyker den upp.

Läst 2009:
Januari
Oskuld och erfarenhet av Tracy Chevalier
Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami
Passionen av Jeanette Winterson
Änglar av Marian Keyes

Februari
Mörkrets hjärta av Joseph Conrad
Jungfrutronen av Sue Monk Kidd
Guldsmedens hemlighet av Elia Barceló
Murkronan av Vibeke Olsson
Den makalöse Maurice och hans kultiverade gnagare av Terry Pratchett

Mars
Kryddad olja – kvinnor i Bibeln, av Ylva Eggehorn
Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones
Hjärtat får inga rynkor av Mark Levengood
Hon älskade av Helena Henschen
Mig äger ingen av Åsa Linderborg

April
Röde orm av Frans G. Bengtsson
Doktor Proktors pruttpulver av Jo Nesbø
Honungsbiets hemliga liv av Sue Monk Kidd
Kamelklubben av David Baldacci

Maj
Bortom stjärnan av Elisabet Nemert
Förvandlingen av Franz Kafka
Berättelsen om Pi av Yann Martel
Måsen : Berättelsen Om Jonathan Livingston Seagull, av Richard Bach
Sjöfartsnytt av Annie Proulx

Juni
På sängkanten med Marian Keyes : fråga Mrs Walsh och andra berättelser, av Marian Keyes
Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov
Sharon och min svärmor - Dagbok från Ramallah, av Suad Amiry
Skriet från vildmarken av Jack London
En kvinnas resa av Agneta Sjödin

Juli
Revolvermannen av Stephen King
Mitt liv så här långt av Jane Fonda
I en annan del av Bromma av Martina Haag
Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist
Sucka mitt hjärta men brist dock ej av Mark Levengood
Bittert arv av Kiran Desai

Augusti
De tre blir dragna av Stephen King
De öde landen av Stephen King
Hungerspelen av Suzanne Collins
Sunes sommar av Sören Olsson och Anders Jacobsson
Vem vill bli miljardär av Vikas Swarup
Hundhuvud av Morten Ramsland
Benfolket av Keri Hulme

September
Magiker och glas av Stephen King
Färden genom Mangroven av Maryse Condé
Ordets makt och vanmakt - mitt skrivande liv, av Jan Guillou

Oktober
De små tingens gud av Arundhati Roy
Oryx och Crake av Margaret Atwood
Blindgång av Marianne Fredriksson
På sängkanten med Marian Keyes : betraktelser och bekännelser, av Marian Keyes
Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist

November
En blomma i Afrikas öken av Waris Dirie
Allt går sönder av Chinua Achebe
Ursäkta, hur dags går jorden under? : miljöfrågor för oss som hellre blundar, av Peter Eriksson

December
Inés min själs älskade av Isabel Allende.
Häxtävlingen av Eva Ibbotson
Aprilväder av Viveca Lärn
Ut och stjäla hästar av Per Petterson