Renée är änka och arbetar som portvakt i en fastighet i Paris välbärgade kvarter.
Hon har inte fått mycket till utbildning men slukar allt hon kommer åt av konst, litteratur och kultur.
Hon är en intelligent och förfinad person men för att inte provocera och väcka anstöt hos de fina, rika familjerna i huset gör hon allt för att dölja vem hon är.
Paloma är en överbegåvad tolvåring. Även hon försöker dölja sin höga intelligens för att smälta in bland sina jämnåriga.
Hon vill inte veta av vuxenlivet och har stora planer för sin trettonårsdag.
Så flyttar en någon in på plan fyra i huset. Någon som är rik som alla andra men som ser som ingen annan. Någon som inte låter konventioner styra och som sammanför Renée och Paloma och förändrar deras liv.
Vilken bok!
Jag har tänkt att läsa den i många år. Ja, enda sedan den kom 2009 och det skrevs varmt om den på olika bokbloggar.
Framför allt
Lyran
återkommer ofta till den här boken.
Äntligen har jag läst den och jag vet knappt vad jag ska säga om den.
Den är så vacker!
Jag har skrattat och jag har gråtit och jag har i ärlighetens namn blivit helt lost i vissa filosofiska partier. Den är fenomenal! Ibland då till, för mig, obegriplighet, men det gör inget!
Kerstin Anderssons uppläsning är underbar!
Likaså språket. Jag kan liksom höra franskan genom svenskan på något sätt. Det borde väl vara ett tecken på en god översättarinsats.
Fast… Hur gör en för att ”snörpa” på näsan? En rynkar väl på näsan och snörper på munnen.
Det kanske är någon fransk grej. Vad vet jag.
Visar inlägg med etikett Ljudböcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ljudböcker. Visa alla inlägg
torsdag 30 juni 2016
söndag 26 juni 2016
Hustrun, av Angela Susan Ann Harrison
Jodi och Todd har levt tillsammans i över tjugo år.
Deras liv tillsammans är tryggt, bekvämt och välordnat med fasta rutiner och oskrivna regler.
Jodi ägnar sitt liv åt att vara deltidsterapeut, träna, träffa vänner, men framför allt åt att pyssla om hemmet och Todd.
Todd ägnar sig åt sin firma, sina vänner och sina otrohetsaffärer.
Passionen som en gång fanns mellan Jodi och Todd har övergått i en kärlek och vänskap som i hög grad bygger på trygghet och beroende.
Jodi är fullt medveten om Todds ständiga otrohet men finner sig så länge han inte ljuger henne rakt upp i ansiktet och så länge han kommer hem till henne.
Men plötsligt träffar Todd någon som förändrar allt.
Den invanda, inrutade tillvaro Jodi och Todd har byggt upp och levt i så länge vänds upp och ned och hela livet kommer ur balans.
Egentligen skulle jag inte ha läst den här utan en annan ”Hustrun”. Men när jag sökte efter den på Storytel så fanns den inte där utan istället den här. Så det fick bli den helt enkelt.
Jag gillar den! Den är fascinerande och välskriven och jag gillar slutet.
Relationer är alltid intressant och det går nästan alltid att hitta beröringspunkter i sitt eget liv.
Det gör jag även här eftersom jag ju lever i en relation. Men det är framför allt en annan trevlig känsla som jag drabbas av.
Karaktärerna och historien är så tillspetsade att de genom större delen av boken känns väldigt avlägsna från mig själv och mitt liv. Och jag kan då gotta mig i att känna mig som en så mycket bättre person och partner än de där två. Det är härligt!
Det är en sådan där bok som det inte händer så väldigt mycket i egentligen. Det är Jodi och Todds liv och relation som står i centrum. Ändå blir jag aldrig uttråkad och jag får aldrig lust att lägga ner boken.
Det är inte direkt en bok som stannar kvar hos mig men absolut inget jag vill ha oläst. Den var bra! En stark trea skulle jag nog säga. Av fem då alltså.
Alexandra Rapaports uppläsning gör verkligen boken rättvisa.
Rätt person på rätt bok så att säga.
Deras liv tillsammans är tryggt, bekvämt och välordnat med fasta rutiner och oskrivna regler.
Jodi ägnar sitt liv åt att vara deltidsterapeut, träna, träffa vänner, men framför allt åt att pyssla om hemmet och Todd.
Todd ägnar sig åt sin firma, sina vänner och sina otrohetsaffärer.
Passionen som en gång fanns mellan Jodi och Todd har övergått i en kärlek och vänskap som i hög grad bygger på trygghet och beroende.
Jodi är fullt medveten om Todds ständiga otrohet men finner sig så länge han inte ljuger henne rakt upp i ansiktet och så länge han kommer hem till henne.
Men plötsligt träffar Todd någon som förändrar allt.
Den invanda, inrutade tillvaro Jodi och Todd har byggt upp och levt i så länge vänds upp och ned och hela livet kommer ur balans.
Egentligen skulle jag inte ha läst den här utan en annan ”Hustrun”. Men när jag sökte efter den på Storytel så fanns den inte där utan istället den här. Så det fick bli den helt enkelt.
Jag gillar den! Den är fascinerande och välskriven och jag gillar slutet.
Relationer är alltid intressant och det går nästan alltid att hitta beröringspunkter i sitt eget liv.
Det gör jag även här eftersom jag ju lever i en relation. Men det är framför allt en annan trevlig känsla som jag drabbas av.
Karaktärerna och historien är så tillspetsade att de genom större delen av boken känns väldigt avlägsna från mig själv och mitt liv. Och jag kan då gotta mig i att känna mig som en så mycket bättre person och partner än de där två. Det är härligt!
Det är en sådan där bok som det inte händer så väldigt mycket i egentligen. Det är Jodi och Todds liv och relation som står i centrum. Ändå blir jag aldrig uttråkad och jag får aldrig lust att lägga ner boken.
Det är inte direkt en bok som stannar kvar hos mig men absolut inget jag vill ha oläst. Den var bra! En stark trea skulle jag nog säga. Av fem då alltså.
Alexandra Rapaports uppläsning gör verkligen boken rättvisa.
Rätt person på rätt bok så att säga.
Etiketter:
Boktips,
Ljudböcker,
relationer,
romaner
torsdag 16 juni 2016
Smart Storytel! Jag kommer som ett skott!
Jag gillar verkligen
Storytel!
Många bra uppläsare, stort utbud och en tillgängligmässigt riktigt bra app!
Men, eftersom jag är synskadad och därmed har tillgång till ett näst intill oändligt antal böcker, alldeles gratis, via Legimus Har jag haft lite svårt att motivera en månadskostnad på 169 kr.
Det har jag inte längre!
Det här är så spännande!
De har nu alltså producerat eget material. Serier i följetongsmodell skrivna enbart för ljud. De finns alltså ingen annanstans än på Storytel.
Det kan bli hur bra eller hur dåligt som helst!
Jag är full av nyfikenhet och förväntan och ett presentkort i födelsedagspresent skulle inte sitta fel!
Här kan du läsa om vad de själva skriver om konceptet.
Det är ju ett otroligt smart drag nu när andra, liknande ljudbokstjänster poppar upp lite här och var.
Så det lär inte bara vara oss synskadade som de lyckas fånga i och med detta.
Men, eftersom jag är synskadad och därmed har tillgång till ett näst intill oändligt antal böcker, alldeles gratis, via Legimus Har jag haft lite svårt att motivera en månadskostnad på 169 kr.
Det har jag inte längre!
Det här är så spännande!
De har nu alltså producerat eget material. Serier i följetongsmodell skrivna enbart för ljud. De finns alltså ingen annanstans än på Storytel.
Det kan bli hur bra eller hur dåligt som helst!
Jag är full av nyfikenhet och förväntan och ett presentkort i födelsedagspresent skulle inte sitta fel!
Här kan du läsa om vad de själva skriver om konceptet.
Det är ju ett otroligt smart drag nu när andra, liknande ljudbokstjänster poppar upp lite här och var.
Så det lär inte bara vara oss synskadade som de lyckas fånga i och med detta.
Etiketter:
appar,
Ljudböcker,
serier,
tips
onsdag 10 augusti 2011
Ers Majestäts olycklige Kurt, Lena Ebervall och Per E Samuelson
Kurt Johansson är i grunden en riktig strulputte och råkar tidigt i livet illa ut på olika sätt och hamnar i finkan.
Han lär sig dock inget av sina misstag utan fortsätter att försöka få ut så mycket som möjligt av livet genom att utnytja sin omgivning.
Han utvecklas till en riktig sol och vårare och när han så får möta kung Gustaf V öppnas oändliga möjligheter framför honom.
Kungen inleder en sexuell relation med Kurt som förstås utnyttjar detta till fullo. Som tack för "hans tjänster" ger kungen Kurt en massa fina presenter. Till en början är Kurt obeskrivligt tacksam men efter hand börjar han kräva mer och mer av kungahuset. Och kungahuset betalar honom, inte bara för "tjänsterna" utan också för hans tystnad.
Kurt lever livets glada dagar och Gustav V:s penningar rinner mellan hans fingrar. Den ena projektet galnare än det andra gör honom skuldsatt vilket han snabbt löser med ett litet telefonsamtal till slottet.
Inte kunde denne charmiga, välklädde, självcentrerade och fullkomligt idiotiska människa ana vad hans eskapader och dumdristighet skulle leda till.
Det här är historien om Kurt Haijby (fd Johansson) som blev huvudperson i den enorma skandalhärva - Haijbyaffären - som växte fram under mitten av 1900-talet.
Advokatparet Lena Eberva och E. Samuelson har i sin första roman skilldrat denna historia på ett välskrivet och inlevelsefullt sätt.
Ena stunden tycker jag så vansinnigt synd om kräcket Haijby och andra stunden blir jag så förbannad på honom att jag nästan vill sluta läsa. Detta är antagligen bara en liten vindfläkt av vad de människor som levde nära honom upplevde.
Det är en mycket intressant bok som ger inblick i Sveriges politiska historia. Jag har lärt mig mycket och fått reda på saker jag inte hade någon aning om.
Jag tycker tyvärr att boken blir lite tjatig i slutet. Saker och ting tuggas om och det är mest en massa processer och rättegångar som liksom upprepar sig.
Jag känner att man nog hade kunnat stryka en del dialog och monolog där.
Samtidigt ville jag förstås läsa klart boken och det här har varit en av få gånger som jag riktigt lidit av att inte kunna skumläsa.
Jag har läst Ers majestäts olycklige Kurt som talbok men den finns också som ljudbok
(definitivt slut på Bokus)
och är då uppläst av Helge Skoog. Jag är säker på att han gör det alldeles utmärkt.
Han lär sig dock inget av sina misstag utan fortsätter att försöka få ut så mycket som möjligt av livet genom att utnytja sin omgivning.
Han utvecklas till en riktig sol och vårare och när han så får möta kung Gustaf V öppnas oändliga möjligheter framför honom.
Kungen inleder en sexuell relation med Kurt som förstås utnyttjar detta till fullo. Som tack för "hans tjänster" ger kungen Kurt en massa fina presenter. Till en början är Kurt obeskrivligt tacksam men efter hand börjar han kräva mer och mer av kungahuset. Och kungahuset betalar honom, inte bara för "tjänsterna" utan också för hans tystnad.
Kurt lever livets glada dagar och Gustav V:s penningar rinner mellan hans fingrar. Den ena projektet galnare än det andra gör honom skuldsatt vilket han snabbt löser med ett litet telefonsamtal till slottet.
Inte kunde denne charmiga, välklädde, självcentrerade och fullkomligt idiotiska människa ana vad hans eskapader och dumdristighet skulle leda till.
Det här är historien om Kurt Haijby (fd Johansson) som blev huvudperson i den enorma skandalhärva - Haijbyaffären - som växte fram under mitten av 1900-talet.
Advokatparet Lena Eberva och E. Samuelson har i sin första roman skilldrat denna historia på ett välskrivet och inlevelsefullt sätt.
Ena stunden tycker jag så vansinnigt synd om kräcket Haijby och andra stunden blir jag så förbannad på honom att jag nästan vill sluta läsa. Detta är antagligen bara en liten vindfläkt av vad de människor som levde nära honom upplevde.
Det är en mycket intressant bok som ger inblick i Sveriges politiska historia. Jag har lärt mig mycket och fått reda på saker jag inte hade någon aning om.
Jag tycker tyvärr att boken blir lite tjatig i slutet. Saker och ting tuggas om och det är mest en massa processer och rättegångar som liksom upprepar sig.
Jag känner att man nog hade kunnat stryka en del dialog och monolog där.
Samtidigt ville jag förstås läsa klart boken och det här har varit en av få gånger som jag riktigt lidit av att inte kunna skumläsa.
Jag har läst Ers majestäts olycklige Kurt som talbok men den finns också som ljudbok
(definitivt slut på Bokus)
och är då uppläst av Helge Skoog. Jag är säker på att han gör det alldeles utmärkt.
torsdag 14 juli 2011
Den osynliga väggen, av Harry Bernstein
I en engelsk småstad, på en fattig gata, i början av 1900-talet lever Ari och hans familj.
De är en av de många judiska familjer som bor längsmed den ena sidan av gatan. På den andra sidan bor de kristna.
Och mitt imellan den judiska och den kristna sidan finns den osynliga väggen.
Den vägg som gör att kristna och judar naturligt håller sig på sin kant.
Ibland händer det dock att gatan korsas ochväggen löses upp. Som när man behöver handla i någon afär på andra sidan. Eller när någon kristen går in i ett judiskt hem på fredagskvällen för att tända brasan när sabbaten inletts.
Eller när sorgen drabbar, eller glädjen flödar.
En mycket fängslande oc chintressant barndomsskildring är det här. Bernsteins uppväxt var sannerligen fylld av svårigheter och mörker.
Den påminner faktiskt en hel del om Frank Mccourts "Ängeln på sjunde trappsteget". Fast den här boken är inte riktigt lika mörk och eländig. Här finns nämligen en hel del ljuspunkter och glädjeämnen mitt i allt det svåra.
Framför allt finns där en massa kärlek. Aris familj (bortsett från fadern) är bra på att på sitt eget sätt visa kärlek och ömhet. Och de finns där för varandra när det verkligen gäller.
Trots sin fattigdom så tillåter de sig att drömma och hoppas. Tillåter sig att tro på sig själva och varandra. Ger varandra utrymme att försöka bli något annat och göra något mer av sitt liv än det förväntade och tillsynes utstakade.
Harry Bernstein var 96 år när han debuterade med den här boken läste jag nyss. Sedan kom han ut med två böcker till. Den sista 2009.
otroligt häftigt tycker jag!
Och tur! Tänk om han hade dött när han var sådär 80 bast. Ja eller när han var 94. Då hade hans berättelse aldrig publicerats i romanform. Det hade varit för sorgligt.
Jag läste också att han avled för bara drygt en månad sedan. 3 juni gick han bort och var då 101 år. (!)
Den osynliga väggen verkar finnas som ljudbok faktiskt men är helt slutsåld på Bokus. Jag borde nog försöka få tag på den.
Jag trodde itne den fanns så jag har läst den på talbok.
De är en av de många judiska familjer som bor längsmed den ena sidan av gatan. På den andra sidan bor de kristna.
Och mitt imellan den judiska och den kristna sidan finns den osynliga väggen.
Den vägg som gör att kristna och judar naturligt håller sig på sin kant.
Ibland händer det dock att gatan korsas ochväggen löses upp. Som när man behöver handla i någon afär på andra sidan. Eller när någon kristen går in i ett judiskt hem på fredagskvällen för att tända brasan när sabbaten inletts.
Eller när sorgen drabbar, eller glädjen flödar.
En mycket fängslande oc chintressant barndomsskildring är det här. Bernsteins uppväxt var sannerligen fylld av svårigheter och mörker.
Den påminner faktiskt en hel del om Frank Mccourts "Ängeln på sjunde trappsteget". Fast den här boken är inte riktigt lika mörk och eländig. Här finns nämligen en hel del ljuspunkter och glädjeämnen mitt i allt det svåra.
Framför allt finns där en massa kärlek. Aris familj (bortsett från fadern) är bra på att på sitt eget sätt visa kärlek och ömhet. Och de finns där för varandra när det verkligen gäller.
Trots sin fattigdom så tillåter de sig att drömma och hoppas. Tillåter sig att tro på sig själva och varandra. Ger varandra utrymme att försöka bli något annat och göra något mer av sitt liv än det förväntade och tillsynes utstakade.
Harry Bernstein var 96 år när han debuterade med den här boken läste jag nyss. Sedan kom han ut med två böcker till. Den sista 2009.
otroligt häftigt tycker jag!
Och tur! Tänk om han hade dött när han var sådär 80 bast. Ja eller när han var 94. Då hade hans berättelse aldrig publicerats i romanform. Det hade varit för sorgligt.
Jag läste också att han avled för bara drygt en månad sedan. 3 juni gick han bort och var då 101 år. (!)
Den osynliga väggen verkar finnas som ljudbok faktiskt men är helt slutsåld på Bokus. Jag borde nog försöka få tag på den.
Jag trodde itne den fanns så jag har läst den på talbok.
torsdag 7 juli 2011
Parfymen, av Patrick Süskind,
Det här har varit en länge efterlängtad omläsning. Och så till slut blev det av.
Parfymen läste jag för ganska länge sen och berättelsen stannade verkligen kvar hos mig.
En pojke föds i stekande värme under ett fiskstånd i Paris. Rakt ner i fiskavfallsstanken föds han av en mor som inte vill veta av honom.
Han räddas dock till livet men hans ammor står inte ut med honom. Han har nämligen ingen lukt och det skrämmer dom från vettet.
Luktlös och kärlekslös växer han upp men han har något som ingen annan har - ett ofattbart luktsinne. Hans liv är dofter och inget annat spelar någon roll. Den enda han förmår älska är dofter.
Han lyckas få arbete på ett parfymeri och börjar ägna sitt liv åt att försöka framställa världens mest fantastiska och förfärliga parfym.
I "Parfymen" är begreppet ondska centralt hos mig väcks många tankar och frågor kring detta. Vad är ondska? Är verkligen människan i sig ond eller är det hennes handlingar som är det? Eller är det handlingarna som gör henne ond? Eller är det hon som gör handlingarna onda?
Jag vet inte alls om det är något författaren själv inser eller menar man för mig är det så tydligt att huvudpersonen har någon form av autism. Han har inte förmågan att sätta sig in i andras känslor. Han lägger inte några värderingar i handlingar som andra skulle värdera som onda. Detta parat med att aldrig ha blivit älskad, aldrig ha fått någon ömhet eller mänsklig värme, får mig att undra: Är en sådan människa verkligen ond?
Vid ett tillfälle definierar han faktiskt sig själv som ond men jag tänker att det är hans sätt att försöka förstå sig själv och sin omgivning. Ett sätt att acceptera den han är - "jag är sådnan här helt enkelt för att jag är ond".
Parfymen är en mycket ruskig, sorglig och mörk historia. Och jag kan inte låta bli att känna sympati för den doftlöse mannen med världens bästa näsa.
Första gången jag läste Parfymen var det som talbok. Nu har jag läst den som ljudbok med Anders Ekborg som uppläsare. Han gör det helt perfekt!
Jag tror att Ekborg börjar inta platsen som en av mina favouppläsare.
Parfymen läste jag för ganska länge sen och berättelsen stannade verkligen kvar hos mig.
En pojke föds i stekande värme under ett fiskstånd i Paris. Rakt ner i fiskavfallsstanken föds han av en mor som inte vill veta av honom.
Han räddas dock till livet men hans ammor står inte ut med honom. Han har nämligen ingen lukt och det skrämmer dom från vettet.
Luktlös och kärlekslös växer han upp men han har något som ingen annan har - ett ofattbart luktsinne. Hans liv är dofter och inget annat spelar någon roll. Den enda han förmår älska är dofter.
Han lyckas få arbete på ett parfymeri och börjar ägna sitt liv åt att försöka framställa världens mest fantastiska och förfärliga parfym.
I "Parfymen" är begreppet ondska centralt hos mig väcks många tankar och frågor kring detta. Vad är ondska? Är verkligen människan i sig ond eller är det hennes handlingar som är det? Eller är det handlingarna som gör henne ond? Eller är det hon som gör handlingarna onda?
Jag vet inte alls om det är något författaren själv inser eller menar man för mig är det så tydligt att huvudpersonen har någon form av autism. Han har inte förmågan att sätta sig in i andras känslor. Han lägger inte några värderingar i handlingar som andra skulle värdera som onda. Detta parat med att aldrig ha blivit älskad, aldrig ha fått någon ömhet eller mänsklig värme, får mig att undra: Är en sådan människa verkligen ond?
Vid ett tillfälle definierar han faktiskt sig själv som ond men jag tänker att det är hans sätt att försöka förstå sig själv och sin omgivning. Ett sätt att acceptera den han är - "jag är sådnan här helt enkelt för att jag är ond".
Parfymen är en mycket ruskig, sorglig och mörk historia. Och jag kan inte låta bli att känna sympati för den doftlöse mannen med världens bästa näsa.
Första gången jag läste Parfymen var det som talbok. Nu har jag läst den som ljudbok med Anders Ekborg som uppläsare. Han gör det helt perfekt!
Jag tror att Ekborg börjar inta platsen som en av mina favouppläsare.
onsdag 30 mars 2011
Darling Jim, av Christian Mörk
En fruktansvärd händelse skakar om Dublin. Tre kvinnor hittas döda i ett hus och de är uppenbarligen mördade. Det är två unga kvinnor och en gammal och det ser ut som att de har dödat varandra. Polisen går bet på fallet men de unga kvinnorna, som är systrar, vägrar låta sig glömmas. En kille som arbetar på posten hittar ett märkligt paket postad till ingen särskild. I paketet hittar han berättelsen om systrarna Walsh och "Darling Jim". Det här är en eggande berättelse som hela tiden lockar att läsa vidare. Den är fylld av hemligheter och mystiska företeelser samt har drag av övernaturlighet. Och det bästa av allt - inga kommisarier och polisstationer! Eller jo, en polis faktiskt. Men det sköna är att hon liksom är en parodi på deckarpoliser. Hon liksom försöker vara som poliserna i engelska tv-serier och blir mest pinsam och misslyckad. Det tackar jag Christian Mörk (jag hittar inte den där grejen på tangentbordet som gör det rätta ö:et) för. Äntligen nån som har fattat det där med hur trist det är med poliser. Det är över lag en god underhållningsroman. Språket är förstås inte särskilt speciellt på något sätt men författarens berättarlust kompencerar upp det. Det finns tyvärr vissa såna där missar som jag har väldigt svårt för. T ex förekommer ett övergivet hus och hänvisningen till när det övergavs stämmer inte överens med berättelsen och händelseförloppet. Otroligt störande korrslarv! Historien är bra men jag tycker tråkigt nog att den faller lite för platt på slutet. Den börjar riktigt bra och utlovar en hejdundrande final. Men den kommer inte tycker jag. Från att ha varit riktigt spännande planar historien ut till en ganska ospännande upplösning. Jag hade också önskat lite mer av det där övernaturliga som även det är mest framträdande i början. Peder Falks uppläsning gillar jag verkligen. Den gör rättvisa åt berättelsen tycker jag.
söndag 27 mars 2011
Hunden, av Kerstin Ekman
Tiken tror att husse ska på jakt och springer eter skotern trots att han inte sagt åt henne att följa med. Han märker inte att hon är med förns han är framme vid det ställe där han tänker slå upp sin fiskevak. Tiken i sin tur har inte märkt att en av hennes valpar följt efter henne. Valpen tultar på i snön men blir snart trött och kan vare sig fortsätta framåt eller gå tillbaka. Ensam, våt och frusen rullar han ihop sig under en gran. Lillvalpen blir inte hittad och kan själv inte ta sig hem. Han måste på egen hand överleva kylan, svälten och ensamheten. Det här är en sån fin liten bok. Ekmans naturbeskrivningar är så målande och det här med hur hundar fungerar har hon riktigt bra koll på. Tycker om! Tycker även om Helena Brodins uppläsning.
lördag 26 mars 2011
Tårtgeneralen, av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
En verklighetsbaserad berättelse om Hasse P som vill "sätta Köping på kartan".
Hasse P är en av dessa människor som gång på gång lämnar städer, skulder, fruar och alkohol bakom sig för att försöka börja om.
Nu är det Köpings tur att stifta bekantskap med denna herre.
I ett tv-program utses lilla Köping till Sveriges tråkigaste stad.
Detta upprör förstås invånarna men det finns inte riktigt någon ork till att göra något åt saken.
Den enda som har handlingskraft nog är Hasse P.
Han övertalar stadens bagare att hjälpa honom att göra världens längsta smörgåstårta.
Det blir ett galet äventyr med vilda cykelturer, hybris, 500 meter tårtbotten, säckvis med persilja, lycka och berömmelse.
Framgången är ett faktum och Hasse P försöker nu at desperat hålla sig kvar där uppe på toppen...
En både rolig och tragisk berättelse framställd med den värme och det intresse som Filip och Fredrik visar udda existenser.
Boken nådde kanske inte riktigt upp till mina förväntningar men ändå et läsvärt proträtt av ett människoöde och en småstad.
Filip och Fredrik läser själva in boken och gör det bra. Framför allt gör Filip en fin insats.
Hasse P är en av dessa människor som gång på gång lämnar städer, skulder, fruar och alkohol bakom sig för att försöka börja om.
Nu är det Köpings tur att stifta bekantskap med denna herre.
I ett tv-program utses lilla Köping till Sveriges tråkigaste stad.
Detta upprör förstås invånarna men det finns inte riktigt någon ork till att göra något åt saken.
Den enda som har handlingskraft nog är Hasse P.
Han övertalar stadens bagare att hjälpa honom att göra världens längsta smörgåstårta.
Det blir ett galet äventyr med vilda cykelturer, hybris, 500 meter tårtbotten, säckvis med persilja, lycka och berömmelse.
Framgången är ett faktum och Hasse P försöker nu at desperat hålla sig kvar där uppe på toppen...
En både rolig och tragisk berättelse framställd med den värme och det intresse som Filip och Fredrik visar udda existenser.
Boken nådde kanske inte riktigt upp till mina förväntningar men ändå et läsvärt proträtt av ett människoöde och en småstad.
Filip och Fredrik läser själva in boken och gör det bra. Framför allt gör Filip en fin insats.
måndag 28 februari 2011
Maratonmarschen, av Stephen King (Richard Backman)
Vi befinner oss i en dystopisk framtid och hundra tonårspojkar står redo att delta i den årliga maratonmarschen.
Utrustade med fältflaskor och födokoncentrat ska de gå tills en efter en stupar. Man får inte gå långsammare än 6,5 km i timmen. Man får tre varningar. Drar man på sig en varning kan man dock bli av med den om man går en timme utan att få en ny.
Efter den sista varningen får man inte göra minsta misstag för då smäller det...
Hundra tävlande och enbart en vinnare.
Hundra pojkar som kämpar på liv och död mot hunger, smärta, trötthet, utmattning, ångest och skräck. Pojkar som ser vänner och fiender dö omkring sig. Pojkar som givit sig in i tävlingen frivilligt men som inte har minsta möjlighet att ångra sig när de väl är ute på vägen.
Puh, vilken spännande bok. Det var länge sen jag läste en bok som fängslade mig så. Ni vet så där så man inte vill göra nånting annat än att läsa, läsa, läsa tills boken är slut.
Handlingen drabbade och fascinerade till den grad att jag drömde om maratonmarchen flera nätter i rad och jag återkomer gång på gång till boken i mina tankar.
Verkligen en hemsk berättelse som för mig blev en riktigt hisnande läsupplevelse.
Den här boken måste ha varit inspirationskällan till Susanne Collins
Hungerspelen.
En verkligt bra uppläsning av Hamadi Khemiri.
Utrustade med fältflaskor och födokoncentrat ska de gå tills en efter en stupar. Man får inte gå långsammare än 6,5 km i timmen. Man får tre varningar. Drar man på sig en varning kan man dock bli av med den om man går en timme utan att få en ny.
Efter den sista varningen får man inte göra minsta misstag för då smäller det...
Hundra tävlande och enbart en vinnare.
Hundra pojkar som kämpar på liv och död mot hunger, smärta, trötthet, utmattning, ångest och skräck. Pojkar som ser vänner och fiender dö omkring sig. Pojkar som givit sig in i tävlingen frivilligt men som inte har minsta möjlighet att ångra sig när de väl är ute på vägen.
Puh, vilken spännande bok. Det var länge sen jag läste en bok som fängslade mig så. Ni vet så där så man inte vill göra nånting annat än att läsa, läsa, läsa tills boken är slut.
Handlingen drabbade och fascinerade till den grad att jag drömde om maratonmarchen flera nätter i rad och jag återkomer gång på gång till boken i mina tankar.
Verkligen en hemsk berättelse som för mig blev en riktigt hisnande läsupplevelse.
Den här boken måste ha varit inspirationskällan till Susanne Collins
Hungerspelen.
En verkligt bra uppläsning av Hamadi Khemiri.
söndag 27 februari 2011
Den stygga flickans rackartyg, av Mario Vargas Llosa
När Ricardo är sådär femton år träffar han "den lilla chilenskan" Lily. Han blir "störtkär till tusen" och ber henne ång på gång att bli hans tjej. Men hon vägrar trots att alla betraktar dom som ett par.
En härlig sommar förflyter men sedan uppdagas det att Lily inte alls är den exotiska chilenska hon utgett sig för att vara utan en helt vanlig peruanska.
Lily försvinner ur Rikardos liv men dyker sedan upp igen tio år senare, då i annan gestalt och med annan identitet. Han upptäcker då att han fortfarande är "störtkär till tusen" och gör allt för att vinna hennes hjärta.
"Stygga flickan" kommer och går i "snälla pojkens" liv coh krossar gång på gång hans hjärta.
Och han, han slutar aldrig att älska henne.
En i allra högsa grad läsvärd och framför allt läsbar nobelpristagare är detta.
Jag bloggade för ett tag sen om
Högläsaren
som också handlar om en snubbe som förälskar sig i en kvinna som han inte kan glömma. I det fallet kändes det mest patetiskt och trist.
I "snälla pojkens" fall är det inte alls så.
Eller jo, rätt patetiskt men det funkar eftersom killen har självdistans. Han inser sin dumhet och hur hopplös han är.
Här finns även en hel del humor.
Det känns också mer realistiskt eftersom han verkligen försöker glömma henne men lyckas
aldrig eftersom hon inte låter honom göra det. Hög igenkänningsfaktor får jag säga.
Sen är den här boken så mycket mer en bara kärlekshistorien.
Mötena med "stygga flickan" binds samman av möten med ett gäng härliga, speciella och färgstarka karaktärer. T ex får vi möta en tjock och trind gerillasamordnare, en skön hippie som porträtterar kapplöpningshästar, en riktigt pervers japan och gubben som kan lyssna på havet.
En riktigt skön berättelse med många ingredienser.
Magnus Roosmanns uppläsning funkar verkligen bra också. Han lyckas slå an den rätta tonen tycker jag.
En härlig sommar förflyter men sedan uppdagas det att Lily inte alls är den exotiska chilenska hon utgett sig för att vara utan en helt vanlig peruanska.
Lily försvinner ur Rikardos liv men dyker sedan upp igen tio år senare, då i annan gestalt och med annan identitet. Han upptäcker då att han fortfarande är "störtkär till tusen" och gör allt för att vinna hennes hjärta.
"Stygga flickan" kommer och går i "snälla pojkens" liv coh krossar gång på gång hans hjärta.
Och han, han slutar aldrig att älska henne.
En i allra högsa grad läsvärd och framför allt läsbar nobelpristagare är detta.
Jag bloggade för ett tag sen om
Högläsaren
som också handlar om en snubbe som förälskar sig i en kvinna som han inte kan glömma. I det fallet kändes det mest patetiskt och trist.
I "snälla pojkens" fall är det inte alls så.
Eller jo, rätt patetiskt men det funkar eftersom killen har självdistans. Han inser sin dumhet och hur hopplös han är.
Här finns även en hel del humor.
Det känns också mer realistiskt eftersom han verkligen försöker glömma henne men lyckas
aldrig eftersom hon inte låter honom göra det. Hög igenkänningsfaktor får jag säga.
Sen är den här boken så mycket mer en bara kärlekshistorien.
Mötena med "stygga flickan" binds samman av möten med ett gäng härliga, speciella och färgstarka karaktärer. T ex får vi möta en tjock och trind gerillasamordnare, en skön hippie som porträtterar kapplöpningshästar, en riktigt pervers japan och gubben som kan lyssna på havet.
En riktigt skön berättelse med många ingredienser.
Magnus Roosmanns uppläsning funkar verkligen bra också. Han lyckas slå an den rätta tonen tycker jag.
lördag 26 februari 2011
Det blåser på månen, av Eric Linklater
När det blåser på månen måste man akta sig så att en ond vind inte blåser rakt in i hjärtat. Gör den det så kommer man vara stygg i ett helt år.
Och det händer med systrarna Dina och Dorinda.
Först tänker dom att det ska bli riktigt roligt att vara stygg men de upptäcker snart att de mest får lida för det. Så då bestämmer de sig för att vara stygga på en bra och klokt sätt istället.
Detta leder till att de bland annat i form av kengrur löser mysteriet med de försvunna strutsäggen i stadens djurpark, befriar en guldpuma och en silverfalk och blir tillfångatagna och satta i en fängelsehåla i fjärran land.
Den här boken var helt magisk när jag var liten. Som jag älskade den! Att få vara ett djur och att kunna tala med djur var nog min största dröm tror jag.
Boken är över huvud taget fylld med sådant jag tyckkte om som barn och som jag tror många barn tycker om.
En hel del igenkänningsfaktor finns där också. Som att man gör saker man tror är bra och snälla men som de vuxna ser som "styggt" och dumt.
Men där finns inte bara känslan av att inte bli förstådd utan också av att inte vara sedd.
Som när systrarna befinner sig i djurparken i en vecka utan att deras mamma ens lagt märke till att de är borta.
Det här var verkligen ett kärt återseende.
Det är ljuvt att åter få smaka på barndomens fantasier och intressant att nu i vuxen ålder se sådant i berättelsen som jag inte medvetet förstod då.
Uppläsare är Torsten Wahlund och som vanligt är han ok även om jag föredragit någon annan.
Och det händer med systrarna Dina och Dorinda.
Först tänker dom att det ska bli riktigt roligt att vara stygg men de upptäcker snart att de mest får lida för det. Så då bestämmer de sig för att vara stygga på en bra och klokt sätt istället.
Detta leder till att de bland annat i form av kengrur löser mysteriet med de försvunna strutsäggen i stadens djurpark, befriar en guldpuma och en silverfalk och blir tillfångatagna och satta i en fängelsehåla i fjärran land.
Den här boken var helt magisk när jag var liten. Som jag älskade den! Att få vara ett djur och att kunna tala med djur var nog min största dröm tror jag.
Boken är över huvud taget fylld med sådant jag tyckkte om som barn och som jag tror många barn tycker om.
En hel del igenkänningsfaktor finns där också. Som att man gör saker man tror är bra och snälla men som de vuxna ser som "styggt" och dumt.
Men där finns inte bara känslan av att inte bli förstådd utan också av att inte vara sedd.
Som när systrarna befinner sig i djurparken i en vecka utan att deras mamma ens lagt märke till att de är borta.
Det här var verkligen ett kärt återseende.
Det är ljuvt att åter få smaka på barndomens fantasier och intressant att nu i vuxen ålder se sådant i berättelsen som jag inte medvetet förstod då.
Uppläsare är Torsten Wahlund och som vanligt är han ok även om jag föredragit någon annan.
Etiketter:
Barn/ungdom,
Boktips,
Ljudböcker
tisdag 15 februari 2011
Högläsaren, av Bernhard Schlink
Nu har jag också läst den här boken som figurerat rätt mycket bland bokbloggarna. Jag tyckte faktiskt att det var en ganska tråkig läsupplevelse.
Boken handlar om Mikael och Hanna som träffas av en slump. Han är femton år och hon trettiosex och de inleder något slags kärleksförhållande.
Detta förhållande är på många sätt destruktivt och förstås inte särskilt jämlikt.
En dag har Hanna bara försvunnit och lämnar förstås efter sig en hjärtekrossad Mikael.
Några år senare möts de igen när Mikael som juridikstudent bevittnar en rättegång.
Hanna anklagas tillsammans med några andra kvinnor för sitt handlande mot judiska fångar under sin tid som ss-kvinna.
Boken framhåller på ett bra och beskrivande sätt den kollektiva skulden och skammen kring det som hände under andra världskriget. Den visar på hur oerhört sårigt allt kring detta var över tjugo år efter krigsslutet. Hur man letade och dömte syndabockar.
Den visar också på gråskalan mellan svart och vitt.
Men det blir för mycket för mig. Jag orkar inte med Mikaels vånda, skuld och skam. Både över omständigheterna kring relationen med Hanna men också över att ha älskat en nassist.
Jag blir alldeles trött av hur han inte kan gå vidare. Hela livet går åt till att sakna och sörja den kvinna han älskat ett halvår när han var femton. Hur han skulldbelägger sig själv trots att han inte var mycket mer än ett barn när det hände. Hur han till den milda grad tar sig själv på dödligt allvar.
jag känner mig inte berörd av hans öde utan blir mest irriterad på den stackars kraken.
Det klart att man får tycka synd om sig själv men inte etthelt liv.
Det blir för trist helt enkelt.
Krister Henriksson gör hur som helst en fin och lågmäld uppläsning som passar bokens språk och handling mycket väl.
Boken handlar om Mikael och Hanna som träffas av en slump. Han är femton år och hon trettiosex och de inleder något slags kärleksförhållande.
Detta förhållande är på många sätt destruktivt och förstås inte särskilt jämlikt.
En dag har Hanna bara försvunnit och lämnar förstås efter sig en hjärtekrossad Mikael.
Några år senare möts de igen när Mikael som juridikstudent bevittnar en rättegång.
Hanna anklagas tillsammans med några andra kvinnor för sitt handlande mot judiska fångar under sin tid som ss-kvinna.
Boken framhåller på ett bra och beskrivande sätt den kollektiva skulden och skammen kring det som hände under andra världskriget. Den visar på hur oerhört sårigt allt kring detta var över tjugo år efter krigsslutet. Hur man letade och dömte syndabockar.
Den visar också på gråskalan mellan svart och vitt.
Men det blir för mycket för mig. Jag orkar inte med Mikaels vånda, skuld och skam. Både över omständigheterna kring relationen med Hanna men också över att ha älskat en nassist.
Jag blir alldeles trött av hur han inte kan gå vidare. Hela livet går åt till att sakna och sörja den kvinna han älskat ett halvår när han var femton. Hur han skulldbelägger sig själv trots att han inte var mycket mer än ett barn när det hände. Hur han till den milda grad tar sig själv på dödligt allvar.
jag känner mig inte berörd av hans öde utan blir mest irriterad på den stackars kraken.
Det klart att man får tycka synd om sig själv men inte etthelt liv.
Det blir för trist helt enkelt.
Krister Henriksson gör hur som helst en fin och lågmäld uppläsning som passar bokens språk och handling mycket väl.
tisdag 8 februari 2011
Från vaggan till deadline, av Robert Gustafsson
Det här är andra självbiografiska kändisboken jag läser på kort tid.
Jag hade egentligen tänkt spara på den lite men efter att ha läst Vävarnas barn kände jag att det här var just vad jag behövde.
I kronologisk följd tar Robert Gustafsson oss med från stunden han föds till skrivande stund.
Det är en fartfylld resa, ofta både dråplig och allvarsam.
Jag bara älskar hans barndomsskildring och hans liv som vuxen är intressant och fascinerande.
Jag tror att Robert Gustafssons liv inte alls skulle göra sig illa på filmduken.
Det är spännande och nästan lite obehagligt att helt plöttsligt få komma en annars så, med privatlivet, återhållsam person inpå livet.
Ibland tänker jag "nej men, det här ville jag nog nästan inte veta". Men det vill jag ju...
Det har varit häftigt att få möta och lära känna en människa som på så oerhört många sätt fungerar så väldgit annorlunda än jag själv. Jag är väldigt glad och tacksam över att det inte är jag som är hans fru...
Hans sätt att föra fram sin berättelse är förstås mycket karaktäristisk fast ändå inte alls överdriven så som det skulle ha kunnat bli. Han berättar sin egen berättelse och den behöver då verkligen inte tillspetsas särskilt mycket. Jag tycker så mycket om när humor och allvar blandas på det här viset.
Hans uppläsning är också fantastiskt bra. I början tyckte jag att den kanske var lite väl speedad men det blir bättre. Eller om jag vänjer mig.
Ibland använder han sig förstås av sina olika röster men inte heller detta gör han på något överdrivet sätt. Det blir bara bra och förstärker vad han vill ha sagt med sin berättelse.
Det är också inlagt en hel del små ljudeffekter vilket är rätt kul.
Jag brukar sällan förespråka ljudböcker framför textböcker eftersom det där helt beror på hur man är lagd. Men i det här fallet tror jag faktiskt att man går misste om en hel del om man inte läser den här boken som judbok.
Jag hade egentligen tänkt spara på den lite men efter att ha läst Vävarnas barn kände jag att det här var just vad jag behövde.
I kronologisk följd tar Robert Gustafsson oss med från stunden han föds till skrivande stund.
Det är en fartfylld resa, ofta både dråplig och allvarsam.
Jag bara älskar hans barndomsskildring och hans liv som vuxen är intressant och fascinerande.
Jag tror att Robert Gustafssons liv inte alls skulle göra sig illa på filmduken.
Det är spännande och nästan lite obehagligt att helt plöttsligt få komma en annars så, med privatlivet, återhållsam person inpå livet.
Ibland tänker jag "nej men, det här ville jag nog nästan inte veta". Men det vill jag ju...
Det har varit häftigt att få möta och lära känna en människa som på så oerhört många sätt fungerar så väldgit annorlunda än jag själv. Jag är väldigt glad och tacksam över att det inte är jag som är hans fru...
Hans sätt att föra fram sin berättelse är förstås mycket karaktäristisk fast ändå inte alls överdriven så som det skulle ha kunnat bli. Han berättar sin egen berättelse och den behöver då verkligen inte tillspetsas särskilt mycket. Jag tycker så mycket om när humor och allvar blandas på det här viset.
Hans uppläsning är också fantastiskt bra. I början tyckte jag att den kanske var lite väl speedad men det blir bättre. Eller om jag vänjer mig.
Ibland använder han sig förstås av sina olika röster men inte heller detta gör han på något överdrivet sätt. Det blir bara bra och förstärker vad han vill ha sagt med sin berättelse.
Det är också inlagt en hel del små ljudeffekter vilket är rätt kul.
Jag brukar sällan förespråka ljudböcker framför textböcker eftersom det där helt beror på hur man är lagd. Men i det här fallet tror jag faktiskt att man går misste om en hel del om man inte läser den här boken som judbok.
torsdag 3 februari 2011
Vävarnas barn, av Per Anders Fogelström
Det är 1700-tal och vi får möta vävaren Johannes och hans familj.
Johannes är en glad och fri sjjäl i en skröplig kropp. Hans fru Maja tyngs allt mer av ansvar och oro för sin familj.
Sonen Per bestämmer sig för att få ut mer av livet. Dottern Sofia är pappas flicka och håller inte tyst med vad hon tycker om övergrepp coh orättvisor.
Runt denna famolj finns ett myller av människor, allt från de värsta trashankar till de finaste herrar och damer.
Vi får, klädda i trasor, vada i skit tillsammans med tukthuskvinnor. Vi får längta efter bättre levnadsvillkor tillsammans med klädesfabriksarbetare. Vi får besöka operor och dricka fina viner med adel och borgare.
Oh vad jag älskar Per Anders Fogelström. Han lyckas så bra med att väva samman sina berättelser med historien och på ett gripande sätt skildra människors liv och öden.
Nu ser jag verkligen fram emot att få läsa de två följande delarna - "Krigens barn" och "Vita bergens barn".
Jag blir också väldigt sugen på att läsa om stad-serien. Den finns ju också som ljudbok och mitt begär att äga är stort...
Helge Skoog är uppläsare och han gör det mycket fint.
Johannes är en glad och fri sjjäl i en skröplig kropp. Hans fru Maja tyngs allt mer av ansvar och oro för sin familj.
Sonen Per bestämmer sig för att få ut mer av livet. Dottern Sofia är pappas flicka och håller inte tyst med vad hon tycker om övergrepp coh orättvisor.
Runt denna famolj finns ett myller av människor, allt från de värsta trashankar till de finaste herrar och damer.
Vi får, klädda i trasor, vada i skit tillsammans med tukthuskvinnor. Vi får längta efter bättre levnadsvillkor tillsammans med klädesfabriksarbetare. Vi får besöka operor och dricka fina viner med adel och borgare.
Oh vad jag älskar Per Anders Fogelström. Han lyckas så bra med att väva samman sina berättelser med historien och på ett gripande sätt skildra människors liv och öden.
Nu ser jag verkligen fram emot att få läsa de två följande delarna - "Krigens barn" och "Vita bergens barn".
Jag blir också väldigt sugen på att läsa om stad-serien. Den finns ju också som ljudbok och mitt begär att äga är stort...
Helge Skoog är uppläsare och han gör det mycket fint.
söndag 30 januari 2011
Jag vägrar dö nyfiken, av Babben Larsson
I "Jag vägrar dö nyfiken" får vi möta Babben som människa, komiker, arbetskvinna, mor och partner.
Vi lär känna en Babb som å ena sidan har ett enorm självförtroende och en grundtrygghet i sig själv. Å andra sidan en mycket känslig Babb som har nära till gråt och skratt och som gång på gång har fått göra upp med jantelag och människors fördomar.
Jag tycker om Babben och jag tycker om att ha fått komma henne inpå livet. Hon är en klok person och hon har mycket att ge. Jag har fått ta till mig många goda tankar och lärdomar av denna kvinna med så mycken livserfarenhet.
Hon läser själv in sin bok - fattas bara annat - och det gör hon förstås jättebra.
I den löpande texten finns också ljudklipp från olika shower och framträdanden. Det är ju jättekul!
Hur är det i textboken? Finns de med där också? Någon som har läst och vet?
Vi lär känna en Babb som å ena sidan har ett enorm självförtroende och en grundtrygghet i sig själv. Å andra sidan en mycket känslig Babb som har nära till gråt och skratt och som gång på gång har fått göra upp med jantelag och människors fördomar.
Jag tycker om Babben och jag tycker om att ha fått komma henne inpå livet. Hon är en klok person och hon har mycket att ge. Jag har fått ta till mig många goda tankar och lärdomar av denna kvinna med så mycken livserfarenhet.
Hon läser själv in sin bok - fattas bara annat - och det gör hon förstås jättebra.
I den löpande texten finns också ljudklipp från olika shower och framträdanden. Det är ju jättekul!
Hur är det i textboken? Finns de med där också? Någon som har läst och vet?
lördag 29 januari 2011
Harun och sagornas hav, av Salman Rushdie
Riktig mysläsning om Harun vars far är historieberättare.
Harun bor med sin mamma ohc pappa i "den bedrövliga staden". En stad där alla är så bedrövliga och allt är så bedrövligt att man glömt stadens verkliga namn.
Men i Haruns hem är det inte bedrövligt utan ljust och glatt.
Men så en dag tröttnar Haruns mamma på sagoberättaren som är så uppe i sina historier och i sina berättelser att han liksom glömmer bort sin omgivning.
När hon försvinner blir inget längre sig likt och historieberättaren mister sin inspiration.
Allt ser ut att gå åt skogen men då får Harun möjligheten att hämta tillbaka historierna åt sin far.
Harun och sagornas hav beskrivs som en vuxensaga men jag tror att den fungerar lika bra på barn.
Det är verkligen en riktig saga med en härlig och färgstark handling i modern tappning.
Tycker om!
Tomas Bolme är en mycket god uppläsare.
Harun bor med sin mamma ohc pappa i "den bedrövliga staden". En stad där alla är så bedrövliga och allt är så bedrövligt att man glömt stadens verkliga namn.
Men i Haruns hem är det inte bedrövligt utan ljust och glatt.
Men så en dag tröttnar Haruns mamma på sagoberättaren som är så uppe i sina historier och i sina berättelser att han liksom glömmer bort sin omgivning.
När hon försvinner blir inget längre sig likt och historieberättaren mister sin inspiration.
Allt ser ut att gå åt skogen men då får Harun möjligheten att hämta tillbaka historierna åt sin far.
Harun och sagornas hav beskrivs som en vuxensaga men jag tror att den fungerar lika bra på barn.
Det är verkligen en riktig saga med en härlig och färgstark handling i modern tappning.
Tycker om!
Tomas Bolme är en mycket god uppläsare.
fredag 28 januari 2011
Brödraskapet av Robyn Young
Äntligen en morgon utan en massa hushållsbestyr!
Här ska bloggas!
Det här är ännu en bok som jag fått av min syster efter att hon gett upp den. Den här gången berodde det på att hon blev så väldigt uttråkad av den.
Det blev inte jag!
Handlingen utspelar sig på 1200-talet i London, Paris och i "Dert heliga landet".
Unga pojkar tränas till att bli tempelriddare. En ung flicka drömmer om något annat än att bara vara just en ung flicka. Hårda och "heliga" strider utkämpas. Och en mycket hemlig bok blir stulet från ett mycket, mycket hemligt sällskap inom tempelbrödraorden.
Jag älskar ju historiska romaner! Framför allt då medeltidsromaner.
Brödraskapet innehåller allt jag kan önska - historiens fascinerande vingslag, svärtd, hästar, riddare, krig och kärlek. Jag får uppleva smaker och dofter från en tid jag aldrig i livet skulle ha velat bli född till men som jag älskar så här flera hundra år på avstånd.
Jag blir så glad när sådana här böcker produceras som ljudbok. Det här är första delen i en serie och jag hoppas VERKLIGEN att de följande delarna också blir ljudböcker.
Uppläsaren Magnus Roosmann har jag tidigare bara hört i böcker med mera deckarkaraktär. Där gör han det snyggt.
han gör ett ok jobb även med den här boken men jag tycker inte riktigt att han gör den rättvisa. Jag kan tänka mig flera uppläsare som skulle göra det bätre.
Här ska bloggas!
Det här är ännu en bok som jag fått av min syster efter att hon gett upp den. Den här gången berodde det på att hon blev så väldigt uttråkad av den.
Det blev inte jag!
Handlingen utspelar sig på 1200-talet i London, Paris och i "Dert heliga landet".
Unga pojkar tränas till att bli tempelriddare. En ung flicka drömmer om något annat än att bara vara just en ung flicka. Hårda och "heliga" strider utkämpas. Och en mycket hemlig bok blir stulet från ett mycket, mycket hemligt sällskap inom tempelbrödraorden.
Jag älskar ju historiska romaner! Framför allt då medeltidsromaner.
Brödraskapet innehåller allt jag kan önska - historiens fascinerande vingslag, svärtd, hästar, riddare, krig och kärlek. Jag får uppleva smaker och dofter från en tid jag aldrig i livet skulle ha velat bli född till men som jag älskar så här flera hundra år på avstånd.
Jag blir så glad när sådana här böcker produceras som ljudbok. Det här är första delen i en serie och jag hoppas VERKLIGEN att de följande delarna också blir ljudböcker.
Uppläsaren Magnus Roosmann har jag tidigare bara hört i böcker med mera deckarkaraktär. Där gör han det snyggt.
han gör ett ok jobb även med den här boken men jag tycker inte riktigt att han gör den rättvisa. Jag kan tänka mig flera uppläsare som skulle göra det bätre.
lördag 1 januari 2011
Bokklapparna
Hej och gott nytt år på er!
Jag ligger lite efter i bloggandet men även jag måste ju berätta vilka kantiga paket som låg under granen.
Det blev ganska många den här julen. Framför allt från mig.
Till Jonatan hade jag köpt Bulgakovs
Mästaren och Margarita.
Jag undrar jag vad han kommer tycka om den. Själv älskade jag den men jag anar att den kan vara för vriden för hans smak. Jag är väldigt sugen på att läsa om den själv.
Mamma fick Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer. Den har jag själv inte läst men skulle gärna höra Skäringer i en egen uppläsning. Synd att det inte finns...
Till min lillasyster blev det två begagnade böcker.
De gjorde båda stor succé.
Den ena var Kaskeloternas sång av Bent Haller. En bok som vi båda älskade som barn och som hon länge letat efter. Jag hittade till min stora glädje ett ex till henne på
Bokbörsen.
Den andra boken var Anne Rices De dödligas förförare. Det är den fjärde delen i hennes vampyrkrönika.
Min syster trodde bara den bestod av tre böcker. Hon hade hittat de tre första på
Bok-Galleriet
i Norrköping. När jag berättade att den består av fem böcker ville hon förstås även ha resten och skulle hålla utkik efter dom.
På Bokbörsen fanns massor med ex av denna fjärde del så det var bara att välja ett som verkade bra. Så det gjorde jag.
Det blev en riktig lyckträff eftersom den var i samma utgåva som de hon redan hade.
Jag måste ju också tillägga att när jag skulle köpa den här boken kollade jag först Wikipedia eftersom jag inte kom ihåg vad den hette. Då upptäckte jag att krönikan inte består av fem utan av tio böcker. Bara det att de fem sista inte är översatta till svenska. Det önskar jag att de vore.
Systers man fick av mig Svensk Maffia fortsättningenav Lasse Wierup och Matti Larsson. Sånt älskar han.
Själv fick jag också jätte fina bokklappar.
Från mamma och pappa fick jag ☺Hunden av Kerstin Ekman.
Från min fina svärmor fick jag en nobelpristagare minsann - Vargas Llosas Den stygga flickans rackartyg. Den är jag så förväntansfull inför.
Jag fick dessutom 400 kr på Bokus som jag förstås redan spenderat. Jag hade hoppats på en fin mellandagsrea men den var inget vidare bland ljudböckerna. Tre böcker blev det i alla fall (men då fick jag sticka till lite grann själv förstås):
Från vaggan till deadline av Robert Gustafsson
Det blåser på månen av Eric Linklater
Högläsaren av Bernhard Schlink
Där fanns också en bok från lilla älsklingsmolly under granen. När handlade hon den montro...? Hon måste ha varit framme och fingrat på min dator när jag vänt ryggen till.
Tårtgeneralen av Philip och Fredrik fick jag av henne.
Den ska hon och jag ligga och läsa under den helt underbara värmefilten jag fick av Jonatan.
Molly, jag och Jonatan fick av syster med man Lär och lek med Snille och Fixa. Det är egentligen lärarmaterial men de tänkte att den skulle passa våran familj. Och det gör den verkligen. En massa roliga grejer vi kan göra tillsammans.
Molly fick också en rolig bok av sin farmors mor och farmors far. En bok med fina bilder på djur och så knappar så man hör hur dom låter - tuppen, kossan, hästen, grisen osv. Jättefestlig och uppskattad av den lilla.
Ja, nu har vi att läsa medan vinden och blötsnön viner runt knutarna. Mys!
Jag ligger lite efter i bloggandet men även jag måste ju berätta vilka kantiga paket som låg under granen.
Det blev ganska många den här julen. Framför allt från mig.
Till Jonatan hade jag köpt Bulgakovs
Mästaren och Margarita.
Jag undrar jag vad han kommer tycka om den. Själv älskade jag den men jag anar att den kan vara för vriden för hans smak. Jag är väldigt sugen på att läsa om den själv.
Mamma fick Dyngkåt och hur helig som helst av Mia Skäringer. Den har jag själv inte läst men skulle gärna höra Skäringer i en egen uppläsning. Synd att det inte finns...
Till min lillasyster blev det två begagnade böcker.
De gjorde båda stor succé.
Den ena var Kaskeloternas sång av Bent Haller. En bok som vi båda älskade som barn och som hon länge letat efter. Jag hittade till min stora glädje ett ex till henne på
Bokbörsen.
Den andra boken var Anne Rices De dödligas förförare. Det är den fjärde delen i hennes vampyrkrönika.
Min syster trodde bara den bestod av tre böcker. Hon hade hittat de tre första på
Bok-Galleriet
i Norrköping. När jag berättade att den består av fem böcker ville hon förstås även ha resten och skulle hålla utkik efter dom.
På Bokbörsen fanns massor med ex av denna fjärde del så det var bara att välja ett som verkade bra. Så det gjorde jag.
Det blev en riktig lyckträff eftersom den var i samma utgåva som de hon redan hade.
Jag måste ju också tillägga att när jag skulle köpa den här boken kollade jag först Wikipedia eftersom jag inte kom ihåg vad den hette. Då upptäckte jag att krönikan inte består av fem utan av tio böcker. Bara det att de fem sista inte är översatta till svenska. Det önskar jag att de vore.
Systers man fick av mig Svensk Maffia fortsättningenav Lasse Wierup och Matti Larsson. Sånt älskar han.
Själv fick jag också jätte fina bokklappar.
Från mamma och pappa fick jag ☺Hunden av Kerstin Ekman.
Från min fina svärmor fick jag en nobelpristagare minsann - Vargas Llosas Den stygga flickans rackartyg. Den är jag så förväntansfull inför.
Jag fick dessutom 400 kr på Bokus som jag förstås redan spenderat. Jag hade hoppats på en fin mellandagsrea men den var inget vidare bland ljudböckerna. Tre böcker blev det i alla fall (men då fick jag sticka till lite grann själv förstås):
Från vaggan till deadline av Robert Gustafsson
Det blåser på månen av Eric Linklater
Högläsaren av Bernhard Schlink
Där fanns också en bok från lilla älsklingsmolly under granen. När handlade hon den montro...? Hon måste ha varit framme och fingrat på min dator när jag vänt ryggen till.
Tårtgeneralen av Philip och Fredrik fick jag av henne.
Den ska hon och jag ligga och läsa under den helt underbara värmefilten jag fick av Jonatan.
Molly, jag och Jonatan fick av syster med man Lär och lek med Snille och Fixa. Det är egentligen lärarmaterial men de tänkte att den skulle passa våran familj. Och det gör den verkligen. En massa roliga grejer vi kan göra tillsammans.
Molly fick också en rolig bok av sin farmors mor och farmors far. En bok med fina bilder på djur och så knappar så man hör hur dom låter - tuppen, kossan, hästen, grisen osv. Jättefestlig och uppskattad av den lilla.
Ja, nu har vi att läsa medan vinden och blötsnön viner runt knutarna. Mys!
Etiketter:
Böcker,
julklappar,
Ljudböcker
torsdag 30 december 2010
Minnen, av Torgny Lindgren
Åh, Torgny, denna ljuvliga man vars böcker jag aldrig riktigt begripit mig på.
I denna bok får vi kika in i Lindgrens minne. Han berättar episoder ur sitt och sin släkts liv, inte som det med nödvändighet begav sig utan som han minns det.
Första delen av boken tycker jag om där han berättar om sin familj och släkt, sin barndom och ungdom. Men sen... Ja, sen berättar han om möten med gamla gubbförfattare och andra gamla gubbar och då är jag inte med längre. Riktigt tråkigt och jag bara somnade och somnade och somnade. Men det är ok. Vi är liksom på ganska olika plan Torgny och jag...
Mitt favoritställe är nog när han cyklar på en gångare, skäller ut denne efter noter för att sedan åka till sin redaktion för att skriva en artikel om en odräglig cykelmarodör som samma dag kört på en stackars oskyldig gångtrafikant.
Det är också kul det här med hans tankar om minnet.
T ex, ett av hans minnen menar hans vänner att han inte kan ha eftersom han inte var född när händelsen inträffade. Men han minns det. Så där kan det verkligen vara.
Jag har själv minnen som jag undrar om jag verkligen varit med om eller om jag själv bara målat upp det i min hjärna.
Torgny Lindgren läser själv sin bok och det är en sån fröjd att höra honom.
Jag har ju även haft glädjen att få lyssna till honom lajv när han föreläste för oss på Pastoralinstitutet i Uppsala. Det var fantastiskt!
I denna bok får vi kika in i Lindgrens minne. Han berättar episoder ur sitt och sin släkts liv, inte som det med nödvändighet begav sig utan som han minns det.
Första delen av boken tycker jag om där han berättar om sin familj och släkt, sin barndom och ungdom. Men sen... Ja, sen berättar han om möten med gamla gubbförfattare och andra gamla gubbar och då är jag inte med längre. Riktigt tråkigt och jag bara somnade och somnade och somnade. Men det är ok. Vi är liksom på ganska olika plan Torgny och jag...
Mitt favoritställe är nog när han cyklar på en gångare, skäller ut denne efter noter för att sedan åka till sin redaktion för att skriva en artikel om en odräglig cykelmarodör som samma dag kört på en stackars oskyldig gångtrafikant.
Det är också kul det här med hans tankar om minnet.
T ex, ett av hans minnen menar hans vänner att han inte kan ha eftersom han inte var född när händelsen inträffade. Men han minns det. Så där kan det verkligen vara.
Jag har själv minnen som jag undrar om jag verkligen varit med om eller om jag själv bara målat upp det i min hjärna.
Torgny Lindgren läser själv sin bok och det är en sån fröjd att höra honom.
Jag har ju även haft glädjen att få lyssna till honom lajv när han föreläste för oss på Pastoralinstitutet i Uppsala. Det var fantastiskt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)