Dikt i november

Jag tänker att i år ska jag klara det
I år ska det gå bra
Jag ska stålsätta mig
Ska forcera
Surfa på sommarens hetta med siktet stadigt inställt på det återvändande ljuset

Men jag lyckas inte värja mig, förstås
Det sipprar in
Lika obönhörligt som Du
Det novembergrå
Det novembersvarta
Det novemberfuktiga
Det novemberkalla
Som egentligen inte är så kallt och samtidigt det kallaste jag vet

Och jag vadar igenom det grå, svarta, fuktiga, kalla
Med likgiltigheten över axlarna och missmod i håret
Och jag söker värmen där jag kan få den
Ljuset där jag inte kan finna det
Utan att orka bry mig om konsekvenserna