Visar inlägg med etikett Högläsning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Högläsning. Visa alla inlägg

torsdag 1 mars 2018

Ishavspirater, av Frida Nilsson

Det finns något som alla människor på alla öarna är ständigt rädda för. Det är att det ökända piratskeppet Snökorpen med dess stenhjärtade kapten ska dyka upp i horisonten. Snökorpen som rövar barn till kapten Vithuvuds diamantgruva.
Det här är berättelsen om Siri som ger sig ut på havet för att försöka rädda tillbaka sin lillasyster Miki från Vithuvud och hans pirater.

Alltså, dt här var spännande, sorgligt och ruskigt nästan rakt igenom.
Det är inte en helt lätt bok, vare sig språkligt eller känslomässigt. Femåringarna somnade omgående varje kväll (vilket som jag tidigare nämnt uppskattas), det var flera ord som jag själv faktiskt inte förstod (hitte-på eller vedertagna fiskar/skärgårdstermer?) och jag märkte att berättelsen påverkade min sjuårings sorgsna hjärta.
Men hon tyckte mycket om den! Jag funderade flera gånger på om det verkligen var rätt läge för henne med en sådan här bok och kom nog fram till att ja, det var det. Sorg och allvarsamhet behöver få ha sin plats och tid och kan inte alltid övertäckas med roligheter.

Jag skulle nog ändå rekommendera den här boken för något äldre barn. Kanske 9-12 år.

tisdag 22 augusti 2017

SVJ, och var Roald Dahl vegetarian?

Sophie vaknar mitt i natten på barnhemmet där hon bor. När hon tittar ut genom fönstret ser hon en jätte vandra uppför gatan. När jätten förstår att han blivit upptäckt plockar han helt enkelt med sig Sophie hem.
Sophie är säker på att hon nu kommer bli uppäten men det visar sig att, till skillnad från sina jättefränder, är hennes tillfångatagare vegetarian och mycket vänlig.
Tillsammans gör de upp en plan för hur de ska få stopp på de andra, blodtörstiga jättarnas nattliga räder.

Den här har jag nu läst för min sexåring och det blev succé. Spänningen var stor och stundtals blev hon så förskräckt att hon gömde sig under täcket. Själva Stora Vänliga Jätten går det inte att låta bli att älska. Jätten som tokar till det med orden och som år så snäll och vill så väl. Vänskapen som uppstår mellan flickan och jätten är också berörande.
Dahl har också ett fantastiskt språk – vackert och flytande och som fungerar för både barn och vuxna. Dock var det inte helt lätt att högläsa de ordvrängerier som SVJ pysslar med. Men M hade roligt.

Efter att ha läst den här igen nu som vuxen och även en annan (vilken jag tror är en av hans sista böcker och som framför allt en av femåringarna älskar) – Mitt magiska finger – så har jag börjat fundera på om Roald Dahl möjligen var vegetarian. Jag försökte googla på det men fick det inte bekräftat.
Kanske var han som jag, wanna-be-vegetarian.

onsdag 31 maj 2017

Slutligen tog hon sitt förnuft till fånga!

Äntligen!
Jag: Är du säker på att vi ska fortsätta läsa den här boken?
M: Nej, den är tråkig!

Puh, vilken befrielse!
Det är alltså högläsningen av Den hemliga trädgårdenför min sexåring det rör sig om.
Men vi plågade oss faktiskt igenom nästan hela boken innan hon gav upp. Drygt fyra femtedelar för att vara mer exakt.

Nu har vi påbörjat älskade Roald Dahls ”SVJ”.
Det är en ren fröjd!
Som att ge sig i kast med en fräsch salladsbuffé efter att ha tvingats äta enbart ugnspannkaka i flera månader.

fredag 21 april 2017

Stort misstag!

Hur kunde jag få för mig att jag skulle läsa Den hemliga trädgårdenför min sexåring?! Hur kunde jag?!

Vilken skillnad det kan vara mellan att lyssna på en bok själv och att läsa den högt för någon annan, i det här fallet ett barn.
För det första är den sååååå tråkig och seg! Så minns jag den inte alls.
För det andra så är det ganska så länge sedan den här boken skrevs vilket jag inte alls tänkte på när jag började läsa högt.
Jag satte minst sagt i halsen när det dök upp en dialog om ”svartingar”. Som tur var befann sig min frågvisa och reflekterande fyra och ett halvåring i rummet så vi redde ut det hela på ett ganska bra sätt. Tror jag…
Men språket är inte lättsmält alltså.

Huvudpersonen beskrivs som ful, gul och mager och ju mer hon är ute i naturen desto rosigare och tjockare blir hon. Det ligger förstås mycket under ytan av den beskrivningen. Ett oälskat barn som själv aldrig lärt sig att tycka om upplever plötsligt hur det är att vara omtyckt och att tycka om tillbaka. Hon lär sig att leka och att se sin omvärld.
Allt det där fattade såklart jag utan att fundera så mycket på det när jag läste boken själv. Men det blir onödigt krångligt och obekvämt när jag läser det för mitt 2000-talsbarn.

Det värsta är att ungen absolut vill läsa klart boken. Hon som älskar allt vad djur och natur heter tycker om att höra om rosor och rödhakesångare och rävar och sådant som växer och gror.
Jag frågar henne gång på gång om vi inte ska läsa något annat men icke.
Så jag får snällt läsa vidare. Att boken var så lång har jag heller inget minne av.
Den tar ju aldrig slut!

måndag 23 januari 2017

Äntligen högläsning!

Det har känts lite sorgligt att inte ha kunnat läsa högt för mina barn.
Maken har varit väldigt duktig med det där som tur är och läste för den äldsta sedan hon var tre månader.
Men de första åren är bilderna av väldigt stor betydelse för barnen och jag som läser punktskrift har då inte mycket att komma med. Bara vita knottriga papper.
Men nu! Nu har jag här en sexåring som älskar ord och bokstäver och som är fullt redo för kapitelböcker.

Vi satte igång någon gång före jul och det är fantastiskt. Fantastiskt för att vi får en lugn och mysig stund bara hon och jag innan hon ska somna.
Fantastiskt för att jag genom henne får återuppleva älskade läsupplevelser. Nya också för den delen.

Bl.a. har vi läst Ronja Röverdotter och böckerna om Prostens barnbarn.
Ronja var svår att läsa eftersom jag så ofta hade en stor gråtklump i halsen. Jag blir så extremt berörd av att läsa om barn-förälder-relationer och ännu starkare blir det när jag gör det tillsammans med mitt eget barn.
Prostens barnbarn däremot läste jag förstås med ett leende på läpparna.
Både Ronja och Prosten har jag läst så många gånger att jag kan vissa delar och repliker nästan utantill. Det är en stor fördel måste jag säga. Särskilt för mig som inte är någon hejare på att läsa högt om jag inte tränat på texten innan.

Just nu läser vi serien Maros resa. Den har jag inte läst tidigare och jag är inte superimponerad. Men mer om den kommer när den är utläst.
Sedan, efter det, då blir det Harry Potter! Vilken lycka!

torsdag 18 mars 2010

Trevligt kulturevenemang i Norrköping nu på lördag!

Nu på lördag, 20/3, har kulturföreningen Genero Theatru öppet hus mellan klockan 12.00 och 14.30.
Där bjuds på musik, monologläsningar, boktips samt högläsning av min syster Marica Källner.
För ytterligare information kika in på
Maricas blogg.

fredag 26 juni 2009

Gåshud, påminnelse och hej då

Nu finns Antologin Gåshud att köpa på vulkan.se!
I den boken finns min text "kärleksundret" som blev en av de 21 utvalda texterna bland över 250 tävlingsbidrag.
Stolt och glad är jag!

Ni som bor i närheten glömmer väl inte att besöka
Bok galleriet
imorgon klockan 11?!
Då läser nämligen min grymma syster
Marica
dikter, noveller och krönikor som hon själv författat.
Fika och gratis inträde utlovas!

Jaha, om ni undrat över mitt ganska intensiva bloggande på sistone så är det så att imorn far jag iväg till Frankrike på en veckas pilgrimsresa. Alltså måste jag ju blogga lite extra innan det lilla uppehållet.

Det är en resa som anordnas av Linköpings stift och Svenska kyrkans unga i Linköpings stift.
Även om jag inte själv kommer blogga under veckan så kan den som vill följa vår färd genom min kollega (och även genom några av ungdomarna som är med tror jag) via pilgrimsbloggen
Pilgrimsliv.
Åh, vad jag ser fram emot den här veckan!
Jag hoppas på sol, härliga upplevelser, goda samtal, trevligt sällskap, andlig uppbyggelse och lite fransk mat.
Så kommer jag ha många långa timmar i buss som jag kan ägna åt läsande. Toppen!
Visst har jag ett ganska bra jobb? :)

Jag önskar er alla en solig och härlig sommarvecka.
(Men ta inte all sol. Jag vill ha lite svensk sommarvärme kvar när jag kommer hem...)

måndag 1 juni 2009

Det här får inte missas!

Lördagen 27 juni, 11.00 ska ni bege er till
Bok Galleriet
på Kristinagatan 20 i Norrköping
Då kommer nämligen min fantastiska syster
Marica Källner
hålla högläsning av sina egna noveller, dikter och krönikor.

Själv är jag på väg till Frankrike då och kan inte närvara vilket verkligen känns trist.
men ni som befinner er i Norrköping - Be there!

Kan ni inte komma dit så tycker jag ni ska gå in på hennes
blogg
där ni kan läsa en del av det hon skriver.