Monsieur Ibrahim och Koranens blommor, av Eric-Emmanuel Schmitt

Moses är elva år. Hans mamma är försvunnen och han lever med sin far som är oförmögen att visa kärlek eller ens ta hand om sitt barn. Det är Moses som får handla, städa, tvätta, laga mat och diska. Han går till prostituerade och stjäl konserver hos ”araben på hörnet”.
Så en dag börjar Moses och ”araben”, monsieur Ibrahim, att prata med varandra och livet blir plötsligt lite lättare att hantera för Moses.

Mer än så tänker jag inte avslöja om handlingen eftersom det här är en kortroman.
Som alltid med sådana känns det som att den knappt har börjat förens den är slut.
Ibland funkar det för mig, ibland inte. Den här gången funkade det sådär. Det är en lite för konstig bok för att jag ska hinna med. Jag hade behövt lite längre tid på mig att komma in i berättelsen och lära känna karaktärerna.

Jag kan faktiskt inte bestämma mig för om jag gillar boken eller inte. Hör det till vanligheten att elva-åriga pojkar utger sig för att vara sexton år och går till prostituerade på Paris gator?
Kvinnosynen är minst sagt tveksam. Något som jag inte har problem med om jag förstår och känner till agendan. T ex om handlingen utspelar sig i en patriarkal miljö. Eller om boken beskriver en patriarkal verklighet.
Jag vet inte riktigt vad författaren vill och det stör mig.

Äh, det var ingen dålig bok. Jag blir rent av lite berörd längre fram i handlingen.
Den är ju dessutom så kort så även om det inte var det bästa jag läst så är det inte särskilt stor del av livet som jag ägnat åt den. Däremot är jag inte alls intresserad av att läsa de två efterföljande böckerna.

Jag läste en recension av den här boken på SvDdär recensenten beklagade sig över den svenska översättningen.

Men någonstans har det gått fel, när översättaren försökt göra den franska textens språk till sitt. Jag saknar originalets lätta ironi och elegans och störs av de vändningar som verkar vara plockade ur lexikon utan närmare reflexion.

Så skriver hon men det märker jag inget av. Fast å andra sidan kan jag bara ett fåtal ord på franska och skulle aldrig kunna läsa grundtexten.
Jag förstår faktiskt inte riktigt problemet. Kan du franska så läs då boken på franska. Kan du inte franska så tror jag inte att du kommer uppleva texten som dåligt översatt.
Fast vem vet. Kanske hade jag tyckt att boken var helt fantastisk om översättaren gjort ett bättre jobb.
Kanske men tveksamt.