I allmänhetens tjänst, av Edward Snowden

2013 var jag mitt inne i familje- och småbarnsbubblan och orkade väl som högst sucka åt SD och hopplös miljöpolitik. Men när Snowden blåste i sin vissla nådde det igenom allt och även om det inte fanns energi till att sätta mig in ordentligt i det hela stannade min beundran för honom kvar. Jag minns också när det talades om att han kanske skulle söka asyl i Sverige och hur exalterad jag blev. Han gjorde aldrig det vilket är begripligt eftersom det inte fanns någon möjlighet för honom att få asyl här. Liksom det inte fanns i de länder i Europa som han faktiskt ansökte hos.
Så ni kan tro att jag längtade efter att få läsa hans självbiografi.

Med stor förväntan tog jag mig den ann men första halvan gick riktigt trögt. Inte för att det var svårläst på något sätt men hans uppväxt och tidiga ungdom var helt enkelt inte särskilt fascinerande. Samtidigt förklarar den förstås vem han är och varför han blev den han blev. Den beskriver också internets födelse och utveckling som är bra att ha med i bagaget inför fortsättningen. Men det gick som sagt trögt och jag längtade inte efter att läsa mer. Jag fick liksom ta mig i kragen och läsa vidare, lite då och då.

Men sedan, halvvägs igenom tog det fart. Då blev det intressant på riktigt. För det är här han får anställning hos CIA som konsult för NSA. Och det här nu han upptäcker det han redan anat, men försökt tänka bort, att NSA sysslar med massövervakning. Den sortens massövervakning som exempelvis Kina pysslar med helt öppet och som fördömts av den ”demokratiska” delen av världen. En övervakning som kränker mänskliga rättigheter och gränslöst inkräktar på människors privatliv.

Han beskriver hur han försöker leva som vanligt, försöker att inte låtsas om sin upptäckt men hur det påverkar hela hans liv. Han kan heller ingenting berätta för sin flickvän men försöker få henne att förstå ändå. Vilket förstås inte fungerar. Han börjar uppträda och tänka som en paranoid person. Det är bara det att det inte är paranoia. Det är verkligt och en vetskap som han är totalt ensam i.
Till slut bestämmer han sig för att berätta för världen och otroligt noggranna förberedelser påbörjas.

Den här boken är oerhört viktig och nyttig läsning. Den är inte särskilt svår heller. Det är en del förklaringar kring sådant som hur datasystem och kryptering fungerar i och för sig men det är ganska pedagogisk beskrivet. Funkar om en är någorlunda intresserad. Funkar nog att hoppa över också till viss del om en inte är intresserad, eller om en redan har full koll.
Det viktiga är ändå poängerna i boken. Hur mycket mer övervakade vi är än vad vi tror. Varför vi, även om vi inte tycker att vi har något att dölja, måste värna om vår integritet. Precis som vi måste värna om yttrandefriheten även om vi inte har något att säga.
För att inte tala om att vi behöver förebilder som Snowden. Människor som inte är tysta när övergrepp pågår. Något han själv nog inte skulle säga är poängen med sin bok. Men jag säger det.

Edward Snowden beskriver sig som en helt vanlig person. Knappast säger jag. En helt vanlig person plockar inte fram en gammal dator på jobbet, mitt framför ögonen på en av direktörerna, för att stjäla hemligstämplat material med. Och svarar inte skrattande när denne direktör frågar vad han ska ha den till: ”Att stjäla hemligheter.”
En helt vanlig person ger inte upp hela sitt liv för världens skull. Eller vad säger du som tömmer hyllorna i mataffären och köper upp apotekets lager av den smärtlindring som inte du men många andra är i stort behov av?

Boken är sannerligen läsvärd men jag skulle nog önska mig några sidor till. Lite mer resonerande kring det här med demokrati, övervakning, integritet m.m. Men jag anar att Snowden inte ville skriva en för tungläst och tjock bok. Han vill kanske mest bara berätta sin historia och förklara varför han gjorde det han gjorde. Och det finns ju en hel del intervjuer att läsa med honom. Och att höra för den delen. Och efter att jag läst boken kände jag ett stort behov av att höra hans röst och hittade snabbt den härhelt ljuvliga intervjun.
Se, lyssna och njut, och läs boken!