Askungen

Ja, igår uppträdde då min syster Marica Källner på
Bok galleriet
i Norrköping.

Hon berättade sagan om Askungen men lite annorlunda än vi hört den förut.

I den här versionen dog inte mamman utan bara helt enkelt tröttnade på pappan och hittade en roligare gubbe. Pappan blev lämnad med dottern som fick magproblem eftersom den enda mat pappan kunde laga var bacon. Han insåg då att han måste hitta sig en ny fru. Han registrerade sig på parship.com och hittade sig snart en fruga.

Men, pappan blev erbjuden ett nytt jobb, i Japan. Ett mycket välbetlat och bra jobb och han tyckte att nu när han hade en ny fru kunde hon ju ta hand om hans barn. Så försvann pappan till Japan och verkade aldrig komma åter.

Ja, sen fortsatte sagan ungefär som vanligt fast med moderna inslag som att Askungen målade tånaglarna och filade fötterna på sin styvmor och sina styvsystrar.
Den magiska fen var också lite speciell. En tock gammal gumma som klämde sig in genom Askungens fönser.

Det var en fantastisk föreställning! Med små och enkla medel samt underbart skådespeleri, stor energi, massa humor och god publikkontakt fångade Marica verkligen åhöranra. Både barn och vuxna.

I början tänkte jag att - oj, hon kanske skulle ha skrivit "barn från 7 år2 eller något i programmet - men det behövdes inte alls. Hon fick som sagt med sig hela publiken, även de små barnen.

Det är verkligen en konst det där, att skriva så att det passar både barn och vuxna. "Tricket", som J sa, "är nog att faktiskt inte skriva för barn utan för sig själv. "Barn är ju inte dumma i huvet". Och så är det nog. Visst, lite enklare språk måste förstås till men även jag som vuxen kan verkligen föredra enkelt och välskrivet än tungt och tråkigt.

Barnen kunde sin askungesaga och även om de inte förstod allt förstod de det som behövdes för att det skulle vara en rolig och underhållande historia.

Sagan fick ett lyckligt slut även om den nog, hos oss vuxna, lämnade en lite bäsk bismak. Levde de verkligen lyckliga i alla sina dagar?

Det var en riktigt härlig upplevelse och jag är så oerhört stolt över att vara Maricas storasyster.
Blir ni nyfikna på henne?
Kika då in på
hennes blogg
och läs de texter hon publicerar där.