Mörkrets hjärta

Av Joseph Conrad

Detta är en kortroman utgiven 1902 och tydligen ett av Conrads största verk.
Vi får följa huvudpersonen uppför Kongo-floden och in i det mörker som råder bland exploatörer och urbefolkningen. Conrad beskriver hur jakten på elfenbenet och förhållandena på flodstationerna lockar fram människans värsta sidor. Han visar hur girighet, sjukhet, vridenhet och ondska på ett underligt sätt förenar och binder samman människor.

Trots att det här är en kort bok (4 cd-skivor) tog det mig fem sex dagar at läsa ut den. I början somnade jag var enda gång jag pluggade in den i öronen. Det berodde till stor del på att jag har varit väldigt trött den här veckan men också på att faktiskt inte tyckte boken var särskilt bra. Conrad skriver målande men tungt och på något sätt allt för distanserat för att han ska nå fram till mig. Det känns lite som att titta genom en kikare. Man ser tydligt och klart men när man sträcker ut handen för att röra vid det man ser finns det inte där. Jag begriper inte riktigt vad det är som händer i berättelsen. Jag förstår mig inte på karaktärerna, deras upplevelser och reaktioner. Varför de är som de är och vad det är som driver dom. Kanske är det helt enkelt så att allt i den är för avlägset för mig. Boken skrevs för över 100 år sedan av en man och om händelser mycket avlägsna. Jag kan helt enkelt inte identifiera mig med något av det. Särskilt inte den manliga värld som beskrivs.
"Mörkrets hjärta" lämnar några få stråk av obehag kvar hos mig, men det är nog tyvärr också det mest positiva jag har att säga om den.