Äntligen är jag ikapp er andra på
Jordenrutresan!
Här om dagen läste jag ut Boktjuven av Markus Zusak.
Majs resmål var Oceanien men den australieniske Zusak tar oss med till en helt annan plats här på jorden - andra världskrigets tyskland.
Där får vi möta flickan Liesel och det är döden själv som ger oss historien.
Döden hamnar flera gånger i Liesels närhet och när hon tappar den lilla bok där hon skrivit ner sin historia kan döden inte låta bli att plocka upp den.
Fängslad av hennes berättelse måste döden bara få ge den vidare till oss läsare.
Det här är andra gången på kort tid som jag befinner mig på tyska gator och i tyska hem mitt i andra världskriget.
Till skillnad från
Molnfri bombnatt
får vi här möta de små, rädda tyska hjältarna. De som inte helt bara kudne stå och se på. De som riskerade sina egna liv genom små skräckslagna insatser. Som på sitt eget vis gjorde uppror.
En oerhört stark och gripande berättelse som fick mina tårar att forsa och som fortfarande lever vidare i min kropp.
Boktjuven finns inte som ljudbok vilket för mig är helt obegripligt.
fredag 23 juli 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja! Dette er ei god bok. Ei svært god bok.
Skicka en kommentar