Det här är andra självbiografiska kändisboken jag läser på kort tid.
Jag hade egentligen tänkt spara på den lite men efter att ha läst Vävarnas barn kände jag att det här var just vad jag behövde.
I kronologisk följd tar Robert Gustafsson oss med från stunden han föds till skrivande stund.
Det är en fartfylld resa, ofta både dråplig och allvarsam.
Jag bara älskar hans barndomsskildring och hans liv som vuxen är intressant och fascinerande.
Jag tror att Robert Gustafssons liv inte alls skulle göra sig illa på filmduken.
Det är spännande och nästan lite obehagligt att helt plöttsligt få komma en annars så, med privatlivet, återhållsam person inpå livet.
Ibland tänker jag "nej men, det här ville jag nog nästan inte veta". Men det vill jag ju...
Det har varit häftigt att få möta och lära känna en människa som på så oerhört många sätt fungerar så väldgit annorlunda än jag själv. Jag är väldigt glad och tacksam över att det inte är jag som är hans fru...
Hans sätt att föra fram sin berättelse är förstås mycket karaktäristisk fast ändå inte alls överdriven så som det skulle ha kunnat bli. Han berättar sin egen berättelse och den behöver då verkligen inte tillspetsas särskilt mycket. Jag tycker så mycket om när humor och allvar blandas på det här viset.
Hans uppläsning är också fantastiskt bra. I början tyckte jag att den kanske var lite väl speedad men det blir bättre. Eller om jag vänjer mig.
Ibland använder han sig förstås av sina olika röster men inte heller detta gör han på något överdrivet sätt. Det blir bara bra och förstärker vad han vill ha sagt med sin berättelse.
Det är också inlagt en hel del små ljudeffekter vilket är rätt kul.
Jag brukar sällan förespråka ljudböcker framför textböcker eftersom det där helt beror på hur man är lagd. Men i det här fallet tror jag faktiskt att man går misste om en hel del om man inte läser den här boken som judbok.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar