måndag 6 september 2010

Gränsöverskridande böcker

Vixxtorias lilla enkät om gränsöverskridande böcker
tyckte jag mycket om.
Bra, utmanande och roliga frågor som jag gärna vill svara på.
Så här kommer mina svar:

1. En bok som fick dig att bokstavligt talat missa bussen/bränna vid middagen/låta badvattnet rinna över/glömma att gratta din älskling på födelsedagen/motsvarande:

Det händer ofta att jag försummar saker p.g.a läsning. Men sällan riktigt så där allvarligt.Ofta handlar det om att jag är så ivrig på att få läsa så jag glömmer att ringa nåt viktigt samtal eller så men det kan man ju alltid göra nästa dag...
Däremot har jag skolkat p.g.a läsning.
När jag läste Å andra sidan av Marian Keyes stängde jag in mig på mitt studentrum tills boken helt enkelt var utläst. Jag sket i det plugg jag verkligen hade behövt göra och jag lät bli att gå på de första föreläsningstimmarna...

2. Ett namn ur en bok (eller på en författare) som du redan har gett eller allvarligt överväger att ge ditt barn (eller häst eller hund eller marsvin eller
bil):

Oh ja! Vår hund heter Lovis, jag hade en kanin som hette Silke (efter en skön snubbe i Eddings serie Sagan om Belgarion), en kat vid namn Cornelia (som jag plockat ur Sandemos Isfolkets släktträd), om jag själv fick bestämma (vilket jag inte helt får) skulle en ev son få heta Simon (Bibeln + Simon och ekarna) osv osv.

3. En plats som du besökt bara för att den nämnts i en bok (eller för att en författare har bott där/gett namn till en pub där/kastat en äppelskrott där):

Nej, det kan jag inte komma på någon. Däremot finns förstås en massa platser jag skulle vilja besöka.
Kanske framför allt New Orlin där vampyren Louis i En vampyrs bekännelse blir till.
Jag har inga höga förväntningar på den staden men Louis (och de andra) har funnits i mit hjärta sedan jag första gången läste boken/serien och jag längtar liksom dit.

4. En tavla som skulle bli en bra bok?

Det första jag kommer att tänka på är tavlan
"Kan du inte tala?".
Kanske p.g.a två saker. Tavlor är inte min grej eftersom jag ser dom så dåligt. Men den här tavlan hade jag i gips över sängen när jag var liten och jag kunde känna på den, följa konturerna av pojken och hunden, utforska detaljerna med fingrarna.
Dels tycker jag om barnböcker (fast det här skulle lika gärna kunna vara en vuxenbok), böcker som handlar om djur och kanske framför allt djur som på något vis kommuniserar med människor.
Det känns som om det finns en historia bakom de här två, pojken och hunden.Jag undrar så vem pojken är, vilken bakgrund han har, om hunden är hans egen, varför han längtar så efter att få svar från djuret osv.

5. Det är mycket tjat om böcker som blir film (och dåliga filmatiseringar av bra böcker), men vilken låt skulle kunna bli en bra bok?

Jag tänker mig något av Cornelis. Nästan vilken som helst faktiskt. Men ett exempel kan vara Dekadans.

2 kommentarer:

Vixxtoria sa...

Vilka intressanta svar. Jag har sällan skolkat för att läsa, men jag har försummat mycket pluggande, och smitit in på toaletten på många raster för att läsa...

Det låter ju annars bra att du har många djur för alla namn (ibland tänker jag att en del föräldrar borde skaffat lite vita möss i stället för barn när man hör vilka namn de gett sin avkomma). Det där att man tyvärr inte får bestämma namn helt själv till sitt barn är ett problem jag känner igen. Med lite list kan man möjligen lyckas (men ibland är det hopplöst; det visade sig att min sambo hade haft en mardrömschef som hette mitt absoluta absoluta favoritnamn, så det fick jag bara glömma...)

Statyer var ju förresten en riktigt bra idé. (Nu börjar jag genast spåna kring statyer jag själv tycker är fantasieggande, haha.) Den där bilden av pojken och hunden kan man fundera mycket kring, särskilt i kombination med rubriken "Kan du inte tala?". En historia med en talande hund, som sedan förlorade förmågan? Eller kanske en pojke som blivit lite för gammal för att leka att hunden kan tala, och nu saknar barndomen?

Mikaela Stigsdotter-Larsson sa...

Haha, ja det där med mardrömschefer är nog lite svårt at komma runt hur listig man än är.
Men det är ju trots allt roligare att hitta ett namn som båda gillar.

Roligt att också dina tankar kring "Kan du inte tala?" snurrar igång.