onsdag 22 juni 2016

Skrivövning - smärta bortom förstånd

Dagens skrivövning från SkrivPuff

”Mörk sjö av smärta”

När han vaknar förstår han först inte vad det är som gör så ont.
Det tar ett par sekunder innan han minns. Och då sveper smärtan in med full kraft. Våg efter våg, efter våg.

Minnesbilderna blixtrar förbi.
Vattnet, det kalla, grå novembervattnet.
Den röda mössan som flyter på ytan. Och kroppen. Den lilla kroppen som bara ligger där i vattnet.
Det är ju inte ens djupt där vid stranden. Men ett litet barn som mister fotfästet och hamnar under vattnet slutar att fungera. Inget sprattlande, inget försök att nå botten, bara stillhet.
Det vet han. Det har han själv sett. Då var det lillebror som låg där och flöt. Fast då fanns pappa där. En pappa som lyfte upp sitt varma, levande barn innan döden ens fått upp vittringen. Lyfte upp sitt barn, upp till livet, upp i famnen.

Ambulansen, ambulanspersonalen, kampen att försöka återuppleva den lilla, kalla kroppen.
Sjukhusväggar, sjukhusgolv, sjukhustak, dörrar, springande fötter och vita rockar.
Läkarens mun som rör sig utan att några ord når hans öron. Han hör inte eftersom han redan förstått, sett det i läkarens blick.

Smärtan är outhärdlig.
Aldrig mer. Aldrig mer ska han få hålla sitt barn tätt intill.
Aldrig mer höra små, snusande andetag bredvid sig i sängen.
Aldrig mer skratt. Aldrig mer gråt.
Aldrig mer små vantar som ska träs på krångliga små fingrar.
Ingen mer utspilld mjölk. Inga små händer i hans hår.
Inget mer ”jag älskar dig pappa”.
För han fanns inte där.
Ingen pappa fanns där och lyfte upp. Inte förens det var för sent.
Alldeles för sent.

3 kommentarer:

Grå papegoja sa...

Så tragiskt. Jag blir alldeles gråtfärdig när jag läser.

http://kraka.moah.se sa...

Så djupt tragiskt. Och så verkligt.

Ethel Hedström sa...

Nästan för tungt att ta in. Stämningen i texten är så svår.