fredag 1 juli 2016

"Förbannat att det ska va så svårt å förstå vad vi säger!"

Dagens skrivövning från SkrivPuff

”konstigt”

Det finns så mycket konstigt folk. Eller ”könstigt fölk” som jag troligtvis hade sagt om jag fortfarande bott i Värmland.

”Förbannat att det ska va så svårt å förstå vad vi säger! Varför kommer ni hit om ni inte följer våra regler? Do something right!”
Så röt en svensk busschaufför till alldeles nyanlända flyktingar som skulle bussas till något boende norrut i landet.
Under en annan, betydligt trevligare resa för asylsökande, berättade arrangörerna att en inte får äta på bussen. Alla nickade glatt och förstående. Ingen åt något. På ditvägen. Under hemfärden, efter en dag på badhus med lek och plask, knorrade magarna och ätförbudet var glömt.
Arrangörerna skakade förundrat på sina huvuden. De tyckte att det var oerhört konstigt att någon kunde tro att inte samma regler gäller i resans båda riktningar.
Det är så mycket som för oss är självklart. Det är inget konstigt alls att en inte får äta mat i bussen. Inget konstigt alls att en måste sitta på sin plats med bältet på.
Men för de hungriga människorna från en annan kultur var det inte alls självklart. Varför skulle en inte få äta på bussen? Ingen har någonsin tidigare sagt något så dumt.
Och varför skulle en inte få sitta hur och var en vill i bussen när en är trött och behöver hitta en något så när bekväm plats att sova på.
De bröt inte mot reglerna, våra superviktiga svenska regler, för att bråka. Inte heller för att visa sitt förakt för vår höga och långt framskridna kultur. De gjorde det för att de var hungriga och trötta och för att regler som inte har någon betydelse i deras värld glöms bort, reflexmässigt.
Har reglerna dessutom inte klargjorts eller förklarats eller ens kunnat begripas p.g.a. språkliga skäl blir det ännu svårare.

När jag var i Israel för ett antal år sedan tillsammans med några kurskamrater så besökte vi en kyrka. Jag tror att det var födelsekyrkan i Betlehem t.o.m. Där gick människor omkring och petade på folk som satt med det ena benet över det andra. Det anses nämligen väldigt oförskämt och ouppfostrat att visa sina smutsiga skosulor för andra människor.
Förskräckt satte jag mig med båda fötterna anständigt i golvet innan jag hann bli tillpetad.
Plötsligt sa vännen Jonas som satt vid sidan om mig: ”Nu sitter du med benen i kors igen”.
Mycket riktigt. Där satt jag med korslagda ben och vippade glatt med foten åt alla och en var.
Och jag gjorde det igen en stund senare.
Jag fick tänka mig för hela tiden för att inte bara slänga det ena benet över det andra.
Jag bröt självklart inte mot denna regel för att förolämpa utan för att det var en regel som för mig var helt betydelselös. Att sitta med benen i kors är för mig något helt naturligt. Något som jag gör reflexmässigt.

Det finns så mycket könstigt fölk. Och jag, jag är en av dom. En av dom som har så svårt att följa regler som jag inte känner till eller förstår.
Det finns så mycket könstigt fölk och jag är en av dom.
Precis som du.

Händelsen med utskällningen på bussen filmades och du kan se den här.

1 kommentar:

Tricia Tyler sa...

Väldigt bra text! Och viktig. Självklart har du rätt i det du beskriver här, "konstigt folk" blir man om man inte förstår eller har förutsättning att förstå.