"Damernas detektivbyrå"

av Alexander McCall Smith

Det här var en lagom bok att läsa efter min nästan transartade läsning av "Å andra sidan".
"Damernas detektivbyrå" handlar om en kvinlig detektiv i Botswana. Närmare bestämt Botswanas enda kvinliga detektiv. Jag blir inte så fängslad av den här boken men den är fin och innehåller målande beskrivningar som gör att jag nästan känner doften, värmen och dammet från Botswana. McCall Smith är född och uppvuxen i Zimbabwe och har pluggad juridik (han är en högt framstående jurist) i just Botswana. Detta märks tydligt i boken vilket gör den trovärdig. Bortsett från de små och oftast ganska söta mysterierna får vi en inblick i den afrikanska kvinnans liv och förutsättningar. Vi får ta del i hennes kamp för självständighet och respekt men vi får också mötahennes oerhörda stolthet att vara både kvinna och afrikan. Man får möta afrikanens, både mannens och kvinnans, stora kärlek och stolthet för sitt land och ursprung.
"Damernas detektivbyrå" är skriven på ett stillsamt sätt och med en allvarsam humor som skiljer sig en del från den humor vi, eller åtminstone jag, är van vid.
Detta är en bok som inte lyckas fånga mig helt men som rör vid mitt hjärta.

Som en drog

Skönlitteratur funkar ofta på ett eller annat sätt som en drog för mig. När jag har svårt att sova på kvällen eller när jag vaknar mitt i natten och inte kan somna om funkar läsningen som ett sömnpiller. Det gäller då att inte läsa något allt för engagerande men inte heller för tråkigt. Grejen är att välja en bok som distraherar mig tillräckligt för att jag inte ska ligga och fundera på saker men som är tillräckligt lam för att inte göra mig klarvaken av spänning.
Läsningen kan också få mig att göra saker jag egentligen inte har nån lust med. Att ha en bok i öronen när jag diskar, städar eller lagar mat gör hushållsysslorna nästan till en fröjd.
Men, om jag lyckas få tag på en riktigt fängslande bok då jag inte mår riktigt bra blir jag fast i drogträsket och kommer inte där ur förens boken är slut. Den senaste tiden i mitt liv har varit otroligt intensiv och det kommer fortsätta vara så ett bra tag till fram över. I fredags (eller egentligen i torsdags men det räknas inte riktigt eftersom jag somnade efter kanske fem minuter) började jag läsa Å andra sidan (mer om den kommer i nästa inlägg). Jag kom en bra bit in i handlingen men inte tillräckligt för att få den där känslan av att aldrig vilja sluta läsa. Men så igår, när jag var tillbaka i Uppsala, blev jag så otroligt otroligt trött och ganska apatisk. Jag gick hem från skolan efter lunch och tänkte att jag skulle ägna mig åt kurslitteratur och städning istället för eftermiddagens lektioner. Men när jag kom hem och suttit vid internet en stund tänkte jag att jag bara skulle lyssna på en skiva av Å andra sidan, vila lite och sätta igång sen. Det funkade inte alls. Jag låg som en hög här på mina kuddar och bara läste och läste enda tills det var dags att gå och lägga sig och sova för natten. Imorse tänkte jag att jag skulle hoppa över morgonandakten så kunde jag sova ungefär en kvart extra. Men, jag vaknade halv sex och kunde inte somna om. Vid sex började jag läsa igen och när klockan ringde bestämde jag mig för att hoppa första lektionen också. Så där höll det på tills jag läst ut boken. Då klättrade jag ner från sängen på skakiga ben och kom iväg till skolan ungefär 40 minuter innan lunch. Inte ens frukost hade jag ätit. Jag hade isolerat mig med min bok nästan ett dygn men jag mådde mycket bättre och även om jag fortfarande inte var på mitt mest sociala humör hade handlingsförlamningen släppt.
Böcker är alltså både livsfarliga och fullkomligt nödvändiga för mig när jag inte mår bra. Om det inte vore för att boken faktiskt tar slut och för att jag "kommer ut på andra sidan" skulle jag kunna hamna i ett tungt beroende. Det skulle vara katastrofalt eftersom jag inte får något gjort, och t.o.m kan bli riktigt irriterad om någon på något sätt stör mig i min verklighetsflykt. Men genom att för ett tag få fly in i en annan värld slipper jag undan mina egna bekymmer, mina måsten, min stress, min oro o.s.v och sedan kan jag ta tag i mitt liv med ny kraft och ny lust.

Jag har föresten fixat så vem som vill kan kommentera inläggen nu.