lördag 9 september 2017

Så kan det vara

Så kan det vara
Att jag står i köket och trycker i mig choklad
Inte för att jag vill ha
Utan för att inte tappa byxorna

Att varje gång jag borstar tänderna
Måste jag tvinga min kropp att inte kräkas
Och det har inget
Med chokladen att göra

Att jag som inte är en särskilt förvirrad person
Dagligen måste be om ursäkt
Över min förvirring
Och att jag ibland upptäcker
Att det inte alls var jag
Utan någon annan
Som var förvirrad

Att jag inser att jag inte behöver
Men vill ha
Och att det är skillnad
Och bra

Att du ler
Ett av dina tusen leenden
Som är nytt för mig
Så att jag drunknar
Och inte förstår vad det är du säger

Att jag kliver in i Guds tystnad
Och somnar mellan vita, sjungande lakan
Och sover tills jag inte vill vakna
Och tillåter mig att somna om
Fast någon helt annanstans

Så kan det vara
Livet
Ibland

Inga kommentarer: