fredag 21 april 2017

Stort misstag!

Hur kunde jag få för mig att jag skulle läsa Den hemliga trädgårdenför min sexåring?! Hur kunde jag?!

Vilken skillnad det kan vara mellan att lyssna på en bok själv och att läsa den högt för någon annan, i det här fallet ett barn.
För det första är den sååååå tråkig och seg! Så minns jag den inte alls.
För det andra så är det ganska så länge sedan den här boken skrevs vilket jag inte alls tänkte på när jag började läsa högt.
Jag satte minst sagt i halsen när det dök upp en dialog om ”svartingar”. Som tur var befann sig min frågvisa och reflekterande fyra och ett halvåring i rummet så vi redde ut det hela på ett ganska bra sätt. Tror jag…
Men språket är inte lättsmält alltså.

Huvudpersonen beskrivs som ful, gul och mager och ju mer hon är ute i naturen desto rosigare och tjockare blir hon. Det ligger förstås mycket under ytan av den beskrivningen. Ett oälskat barn som själv aldrig lärt sig att tycka om upplever plötsligt hur det är att vara omtyckt och att tycka om tillbaka. Hon lär sig att leka och att se sin omvärld.
Allt det där fattade såklart jag utan att fundera så mycket på det när jag läste boken själv. Men det blir onödigt krångligt och obekvämt när jag läser det för mitt 2000-talsbarn.

Det värsta är att ungen absolut vill läsa klart boken. Hon som älskar allt vad djur och natur heter tycker om att höra om rosor och rödhakesångare och rävar och sådant som växer och gror.
Jag frågar henne gång på gång om vi inte ska läsa något annat men icke.
Så jag får snällt läsa vidare. Att boken var så lång har jag heller inget minne av.
Den tar ju aldrig slut!

2 kommentarer:

Sara sa...

Ja, jag gillar Den hemliga trädgården så tack för tipset att inte läsa den högt! Jag gjorde misstaget att börja läsa En julsaga högt när min son var runt 5-6 år, det var inte heller lyckat men vi kom fram till att läsa något annat istället...

Mikaela Stigsdotter Larsson sa...

Haha, det kan jag tänka mig blev en flopp!