Jag skulle behöva er hjälp

Det är så här att Ann Ljungberg som driver
SkrivPuff
ska ge ut en
SkrivPuffkalender.

Hon uppmanar oss skrivpuffare att skicka henne några av de texter vi skrivit utifrån hennes skrivutmaningar.

Jag vill givetvis vara med!
Det jag skulle vilja ha hjälp med är att välja texter.
Jag har funderat ut ett par stycken som jag känner mig tillräckligt nöjd med för att skicka in men jag skulle vilja höra vad ni tycker.
Har ni någon favorit bland mina texter?
Berätta gärna det för mig i så fall.

Om ni behöver påminna er om vad jag skrivit så klicka bara på etiketten "Skrivövning" så dyker mina alster upp.

Skrivutmaning 2010:208

Dagens skrivövning från
SkrivPuff:

"Skriv om att belamra. "

Med bävan stod hon utanför sin egen ytterdörr, rädd för att kliva in. Vad hade hänt i hennes lägenhet sedan hon lämnade den imorse?
Hon blundade några sekunder, drog några djupa andetag och klev in.

- Hej älskling!
Han kom emot henne med strålande ansikte.
- Hej...
Hon såg sig omkring. Nej, i hallen hade inget tillkommit. Kanske skulle han nöja sig med de fyra jackor och fem par skor han redan belamrat hängare och skohylla med.
- Nämen, får man ingen kram och puss eller?
Han såg sårad ut.
- Jo, det klart.
Hon gick in i hans famn och försökte samtidigt kika över axeln på honom för att få en överblick över köket.
Här ifrån såg hon inget annat än de yviga gröna krukväxterna som han ställt dit för några dar sen.

De där krukväxterna fanns numera överallt i hemmet.
- Så här ödsligt kan du ju inte ha det. Här behövs liv! - hade han utropat och innan hon visste ordet av hade han täckt varje möjlig yta med gröna blad.

Hon hatade krukväxter. De skräpade ner, de tog plats, de skulle skötas och mans åg knappt ut genom fönstren längre.
Han hade bara skrattat åt hennes lama protester.
- Det är ju fint! Och så kommer det bli mycket bättre luft här inne. Inte så torrt och syrefattigt. Du behöver inte bry dig om dom. Jag ska vattna och fixa och greja ska du se.

När omfamningen var avklarad gick hon ut i köket.
Nej, hans kaffebryggare, juicepress, äggkokare och bakmaskin hade inte fått sällskap av någon ny medlem av familjen Livsnödvändiga hushållsapparater.
Hon hade försökt få honom att lämna tillbaka alla prylarna till affären och sagt att hon absolut inte behövde dom. Men han hade svarat att om han skulle sova hos henne behövde han dom. Visst, han kunde lämna tillbaks sakerna men då fick de sova enbart hos honom i fortsättningen.

En titt in i vardagsrummet och hon började känna sig hoppfull. Högarna med tidgningar, böcker, cd-skivor och filmer såg ut som de gjorde när hon gick till jobbet. Ingenting nytt här.

Det minimala badrummet struntade hon i. Det var redans å proppfullt av alla hans rak- rengörings- hår- och hudvårdsprodukter att han omöjligt hade kunnat klämma in mer.

Så sovrummet. Hon drog en lättnadens suck.
Inte heller här hade något tillförts. Snarare tagits bort...
Vart hade hans enorma klädhögar tagit vägen? Hon började få onda aningar.

- Visst är det fint? Jag har grejat lite här idag.
Han hade följt efter henne under inspektionsrundan.
- Ja, jag ser det... Vart är dina kläder?
- Här!
Han öppnade lyckligt garderobsdörrarna.
Hon stirrade.
- Men...
Hennes hänggarderob hade varit helt fylld av hennes klänningar, skjortor, blusar och kjolar. Hur hade han kunnat få in sina kläder där?
- Hur?
- Ja men, du hade ju så mycket plats i de andra garderoberna så jag plockade ner det jag tyckte inte behövde hänga. Du hade ju massor av saker där som lika gärna kunde vikas ihop och läggas i hyllorna.
- Men, du kan inte...
- Och så flyttade jag om lite här så att jag kunde lägga in kläder i hyllorna också.

Ja, han hade stuvat om och gjort det precis hur som helst. Trosor, bh_ar, strumpbyxor och strumpor låg huller om buller. Nattlinnen, toppapr och tunikor hade han klumpigt pressat in på samma hylla så att om hon ville ta ut ett plagg skulle hon få med sig alltihop.
Likadant med byxor och tröjor.
Lakan, vadlakan och handukar var intryckta i en enda röra.
Hon som hade haft sån ordning i sina garderober. Hon kände sig nästan gråtfärdig.

- Alltså, du kan inte göra så här.
- Vadå, det är ju skitbra! Nu har jag kläder både här och hemma så jag inte behöver släpa omkring på en stor väska hela tiden.
Hon sjönk ned på sängen och lutade huvudet i händerna.

Hon ville inte mer. Hon hade nog aldrig velat mer. men det gick så fort. Han bara dök upp i hennes liv och tog det i besittning. Det var omöjligt att motstå hans intensivitet och entusiasm. Hans känslor var så översvallande att de liksom smittade av sig och så hann hon aldrig känna efter vad hon egentligen själv kände elelr ville.

- Elias, vi har bara varit tillsammans i tre veckor och du flyttar i princip in här.
han satte sig bredvid henne med et skratt.
- Nämen, vad är det? Jag flyttar inte in. Jag gör bara vår samvaro lite smidigare och mer praktisk.
Hon såg upp.
- För dig kanske... Inte för mig. Jag vill inte ha alla dina saker här. Jag tror faktiskt inte ens att jag vill ha dig här när jag tänker efter...

Det blev tyst. Länge.
Så till slut:
- Va, vadå, inte vill ha mig här...?
Det var första gången han inte kunde avvisa henne med sina argument.
Krukväxter, hushållsapparater, tidningar och kläder kunde han argumentera för men inte för sig själv.
- Det har gått för fort och jag är nog faktiskt inte särskilt kär i dig.
Han stirrade.
- Så, om du bara kan ta med dig alla dina grejer och gå här ifrån så skulle jag bli väldigt glad.

Utan et ord började han packa och bära ut alla sakerna i bilen.
Hur hade hon kunnat låta det gå så här långt? Hur kunde hon såra honom så här?. Hur kunde hon bli så hård och känslokall när hon haft så svårt att säga ifrån tidigare?
Svaret var ganska enkelt. För att hon hade velat att det skulle funka. Hon hade velat det så gärna. Han var så bra på alla sätt och hon hade så länge längtat efter någon att älska och bli älskad av. Så hon hade försökt. Hon hade intalat sig att det här kändes toppenbra och att det nog bara skulle kännas bättre och bättre. Han hade aldrig frågat hur hon ville ha det och hon hade surfat på hans starka övertygelse.
Men det hade inte fungerat och nu hade hon gjort honom illa.
Hon skämdes. Ännu mer när hon såg hur hans tårar började rinna när han bar ut det sista.

Senare på kvällen satt hon ihopkrupen under en filt i soffan med en tekopp och såg på tv.
Hon hade återställt allt till det normala och hon njöt av att få ha sitt hem ifred. Lättnaden var nästan obeskrivlig och hon lovade sig själv att aldrig , aldrig mer göra något sånt här. Hon skulle aldrig mer ge sig huvudstupa in i något som inte kändes helt rätt.
Hon log lyckligt mot mörkret utanför sina tomma, krukväxtbefriade fönster.

Oväntat besök på Star Street av Marian Keyes

Vad är det för fel på det djupt förälskade paret på första våningen?
Vad har gamla damen med hunden på andra våningen med någonting att göra?
Varför är taxichaffisen som är inneboende hos polackerna på tredje våningen så arg? Och varför vägrar hon att städa?
Hur länge ska egentligen kvinnan högst up stå ut med sin storslagna arbetsnarkoman till pojkvän?
Och vad är det för väsen som rör sig mellan de olika lägenheterna och presenterar oss för dessa mysterium?

Inte den bästa boken jag läst av Marian Keyes.
Hennes huvudkaraktärer är intressanta och spännande men det blir alldeles för många sidokaraktärer som ploppar upp hela tiden. Det blir lite tröttsamt även om det blir bättre framåt mitten av boken.

Inte den bästa som sagt men Keyes är alltid Keyes och hennes böcker fungerar alltid för mig.
Jag slukar dom som om de vore blåbärssoppa med vaniljglass - ljuvligt gott och en rejäl energikick.
Nu är jag beredd at ta itu med lite mer krävande litteratur igen. Elelr vad det nu är som står på tur på läslistan...

Av någon obegriplig anledning har Rachel Mohlin lämnat ifrån sig eller fråntagits uppläsningen av Oväntat besök på Star Street. Det känner jag mig rätt besviken över.
Anja Lundqvist gör ett tappert försök men kan, i mina öron, inte alls mäta sig med Mohlin.

Boktjuven av Markus Zusak

Äntligen är jag ikapp er andra på
Jordenrutresan!
Här om dagen läste jag ut Boktjuven av Markus Zusak.

Majs resmål var Oceanien men den australieniske Zusak tar oss med till en helt annan plats här på jorden - andra världskrigets tyskland.
Där får vi möta flickan Liesel och det är döden själv som ger oss historien.

Döden hamnar flera gånger i Liesels närhet och när hon tappar den lilla bok där hon skrivit ner sin historia kan döden inte låta bli att plocka upp den.
Fängslad av hennes berättelse måste döden bara få ge den vidare till oss läsare.

Det här är andra gången på kort tid som jag befinner mig på tyska gator och i tyska hem mitt i andra världskriget.
Till skillnad från
Molnfri bombnatt
får vi här möta de små, rädda tyska hjältarna. De som inte helt bara kudne stå och se på. De som riskerade sina egna liv genom små skräckslagna insatser. Som på sitt eget vis gjorde uppror.

En oerhört stark och gripande berättelse som fick mina tårar att forsa och som fortfarande lever vidare i min kropp.

Boktjuven finns inte som ljudbok vilket för mig är helt obegripligt.

Okrossbar av Martin Jonols

Jonatan är en kille, uppväxt i förorten och har ett förvirrat huvud och ett förvirrat liv. Samtidigt som han stoppar i sig både det ena och det andra försöker han behålla kontrollen över de astekiska gudarna som rumsterar i hans hjärna.

En snurrig berättelse både mörk, tragisk coh dråplig på samma gång. Trasighet, längtan, trots, utnytjande, droger och psykisk sjukdom skildras med någon sorts sidensvart humor.

Ja, jag gillar den här lilla boken. Jag läste ut den på ett dygn. Den liksom bara flödade in i mig utan något större motstånd.
Jag vet inte riktigt vad författaren egentligen vill med den här boken. Kanske bara berätta helt enkelt. Berätta om människors verklighet med hjälp av lite balndade kryddor.
Och jag gillar slutet... Tack Martin Jonols för slutet!

En jättebra författaruppläsning!

Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson

Hedwig växer upp i Mainz. Hennes föräldrar är kommunister , framför alt hennes far. När Hedwig är elva år tar Hitler makten och hennes pappa blir fängslad och förd till arbetsläger.
Där och då tvingas Hedwig bli vuxen
Flera år senare träffar hon en ss-soldat som hon förälskar sig i. Så småning om går hon också med i nazistpartiet men hamnar till slut själv i koncentrationsläger.

I Molnfri bombnatt får vi följa andra världskriget inte ur ett judiskt utan ur ett tyskt perspektiv.
En beskrivning av hur en vanlig tysk ung kvinna dras med i den, till en början, övertygande politiken.
Vi får veta vad som händer med den vanliga tyska mannen som först tror på sitt land och sin ledare men sedan allt mer plågas av mardrömmar om blod och hjärnsubstans.
Och vi får veta hur Tyskland ser ut efter kriget. Då när hela världen jublar över freden samtidigt som tyska kvinnor våldtas av ockupanterna och det tyska folket svälter i städer bombade tilll ruiner.
Vi får också uppleva det fördömande hat och förrakt som alla tyskar utsätts för av andra folk.

Jag tycker om den här boken just för att det är en nyanserad skildring av andra världskriget där inget är självklart svart eller vitt. Där sådant som oftast annars inte nämns berörs och läggs i dagern.

Det jag inte är så förtjust i med Molnfri bombnatt är den hoppande kronologin. Vi kastas hit och dit i tiden mellan 1933 och 1994 och hela tiden antyds vad som kommer att hända.
Sådant har jag väldigt svårt för. Jag vill ine veta vad som händer innan det har hänt liksom.
Början blir ganska seg och långdragen innan berättelsen sätter fart och slutet blir även det lite för utdraget.
Men de här sämre sidorna av boken kompenceras gott och väl av Vibeke Olssons fantastiska sätt att skriva och av själva berättelsen.

En mycket god uppläsning av Irene Lindh.

Födelsedagsböcker

I söndags fyllde jag år.
En riktigt härlig dag blev det som du kan läsa mer om
här.

Bland flera underbara presenter fanns till min stora glädje även några ljudböcker som jag verkligen ville ha.
Den hett efterlängtade Flugornas herre, Per Anders Fogelströms Vävarnas barn och så Flyga drake som jag redan läst men som jag länge velat äga.
Jippi!

Av mormor och morfar fick jag 500 kr som jag raskt bestämde mig för att spendera på Bokus.
Jag missade precis deras 15% på allt-rea men fick faktiskt ändå ihop hela fyra böcker med marginal.
En bra mix blev det också:
Det brinnande havet av Erik Eriksson - första delen i en svensk familjesaga som tar sin början under 1700-talets sista år.
Okrossbar av Martin Jonols - en sån där skilldring av Stockholms undre och övre värld som skulle kunna vara precis hur som helst. Får se vad jag tycker om den.
Prinsen och tiggargossen av Mark Twain - en klassiker som jag verkligen ser fram emot att läsa.
Tandooriälgen av Zac O'Yeah - någon sorts framtidsdeckare där Göteborg har blivit asiatiskt... Alltså, ja, nu har jag gjort det igen. Köpt en deckare fast jag inte alls gilalr deckare. Men den här verkar så intressant. Framtidsdeckare är det enda jag hittills inte provat så den ska få en chans. Jag har faktiskt lite förhoppningar att denna ska falla mig i smaken.

Så vad säger ni? Ingen dålig utdelning denna födelsedag alls.

Pocketbyte och ljudboksförsäljning

Oj oj vad jag är dålig på att blogga nu för tiden.
Det går långsamt med läsningen och skrivandet går ju alltid lite upp och ner.
Men det är ju sommar. Det blir nog bättre till hösten. Då när jag blir arbetslös ett tag.
Sen blir jag mamma och då får vi se hur det går med läsning, skrivning och bloggande.

Hur som helst så tänkte jag tipsa om att
Veronica
dels har lagt upp ett litet pocketbyte dels säljer lite gamla ljudböcker på sin blogg.
Kika in där.

Jag har själv en hög ljudböcker som jag har tänkt lägga ut på tradera men det blir ju aldrig av.
Kanske skulle jag höra med er läsare här om det är någon av dom som ni vill köpa först.
Jag ska fundera på saken.